Hot och hat mot det civila samhället

Organisationer och dess företrädare som arbetar med rättighetsfrågor och som ofta uttrycker sina åsikter offentligt hör till de mest utsatta. Majoriteten utsätts på nätet, men vi vet också att det som sker i den digitala miljön och i den fysiska miljön kan trigga och påverka vartannat. 

Att göra sin röst hörd och att organisera sig med andra är grundläggande rättigheter i Sverige. Dessa rättigheter utgör dessutom basen för vår demokrati. När människor tystnar av rädsla för att utsättas för hot och hat går civilsamhällets roll som röstbärare förlorad, vilket hotar demokratin. 

I MUCF:s uppdrag ingår att skapa goda förutsättningar för civilsamhället att verka. Därför är frågan om hot och hat viktig för oss. 2022 tog MUCF fram en kartläggning av hur hot och hat påverkar det civila samhället. Med utgångspunkt i MUCFs kartläggning och uppföljande rapporter arbetar MUCF för att i olika forum lyfta fram det demokratiproblem som hot och hat utgör och att möjliggöra erfarenhetsutbyte kring hur hot och hat kan förebyggas och hanteras. 

Politiken lyfter fram civilsamhällets organisationer som viktiga aktörer i de stora samhällsutmaningar vi står inför. Det är bra, men då krävs ett starkt civilsamhälle med många människor som vill, kan och vågar engagera sig.

På denna sida kan ni ta del av rapporter och webbsändningar om hot och hat mot civilsamhället. Frågor om hot och hat och hur det påverkar civilsamhället lyfts också fram vid MUCF:s årligen återkommande Kunskapskonferens och i nätverksträffar med kommuner och regioner. 

Rapporter

• Kartläggning av hot och hat mot det civila samhället (2022)
  Rapporten ger en bild av omfattningen av hot och hat mot civilsamhället, vilka som utsätts och vilka konsekvenser det får. 
• Hot och hat mot ideella föreningar (2021)
  Kortrapport som pekar på hur förekomsten av hot och hat leder till att ideella föreningar avstår från att bedriva verksamhet och uttrycka åsikter på grund av rädsla.

Ytterligare lästips

Arbetsgivarorganisationen Fremia har i samarbete med Expo tagit fram rapporten Hat och hot mot civilsamhället (2024). Rapporten bygger på intervjuer med utsatta organisationer och ger en bild av hur utsattheten kan se ut, vilka konsekvenser det får och vilka strategier som behövs. 

Webbsändningar

Hur påverkar digitalisering civilsamhällets organisering?

I det här webbinariet deltar mediestrateg Brit Stakston, Post- och telestyrelsen, RFSL och Naturskyddsföreningen som berättar om hur det digitala landskapet har förändrats, hur ny lagstiftningen kopplat till de sociala plattformarna (Digital Service Act) kan användas, vilka värden som behöver försvaras och hur hot, hat och desinformation påverkar det demokratiska samtalet.  

Trygg och Säker Digital Demokrati - My Bergklint, Nordic Safe Cities

My Bergklint, Program Lead på Nordic Safe Cities berättar om initiativet Trygg och säker digital stad. Idag har sju städer från Sverige, Danmark och Norge fått sina lokala offentliga online-samtal kartlagda. Genom analyserna skapas en djupare förståelse för vem hatet riktas mot och vilka frågor och händelser som utlöser hat. My berättar om de nordiska online-trender vi ser kopplat till demokratin och lyfter fram goda exempel på hur man kan öka motståndskraften mot hot och hat.

Hantera hårt samtalsklimat och otillåten påverkan - Camilla Kullander, Karlstad kommun

Sedan 2017 utbildar Karlstads kommun förtroendevalda och medarbetare för att hjälpa dem att hantera hot, hat och otillåten påverkan. Camilla Kullander, strateg i social hållbarhet i Karlstad kommun berättar om hur de påbörjade sitt arbete mot hot och hat och hur strategierna och verktygslådan har fyllts på under åren som gått, för att idag genomsyra hela verksamheten. 

Panelsamtalet från Almedalen 2023

Panelsamtal om hot och hat mot civilsamhället, på Civilsamhällesarenan i Almedalen 2023.