Demokrativillkor - så granskar vi

Nästan alla bidrag kräver också att er organisation är självständig och demokratiskt uppbyggd.

Krav på demokratisk uppbyggnad

Organisationen måste vara en självständig ideell förening (en egen juridisk person). En demokratiskt uppbyggd organisation innebär en medlemsbaserad organisation. Det vill säga att organisationen har enskilda medlemmar eller att den har medlemsorganisationer som i sin tur är demokratiskt uppbyggda. 

Det innebär följande:  

Organisationen måste ha stadgar 

Organisationen måste ha antagit stadgar som reglerar:

• hur beslut fattas
• hur föreningen företräds
• hur ansvar kan utkrävas
• hur stadgarna kan ändras och
• vad som krävs för att upplösa föreningen.

Stadgarna ska även vara antagna i demokratisk ordning och så pass fullständiga att organisationens namn, dess syfte och vilken verksamhet som ska bedrivas framgår.

Medlemmarna ska ha inflytande över ekonomi och verksamhet

För att en organisation ska anses vara demokratiskt uppbyggd ska medlemmarna ha möjlighet att, direkt eller indirekt, påverka verksamheten. 

Det innebär att varje medlem ska ha rösträtt när beslut fattas på ett årsmöte eller liknande (kan exempelvis även kallas för föreningsstämma, årsstämma eller kongress), antingen direkt eller via ombud. 

Det är medlemmarna som beslutar om organisationens ekonomi. Det är dock tillåtet att överlåta skötseln av ekonomin till en redovisningsfirma eller liknande.

Medlemmarna ska utse styrelse

Styrelsens ledamöter ska väljas av medlemmarna på årsmötet.

Medlemmarna ska utse en oberoende revisor som granskar organisationens ekonomi och styrelsens förvaltning

För att få statsbidrag från MUCF måste organisationen ha en oberoende revisor som granskar styrelsen och dess förvaltning. Gäller det en internrevisor ska denne väljas av medlemmarna vid ett årsmöte. 

Enligt god föreningssed ska revisorn vara oberoende av styrelsen som den ska granska. Det innebär att revisorn inte får:

• vara ledamot i organisationens styrelse, varken innevarande eller föregående år
• vara närstående* till någon i styrelsen
• arbeta med organisationens förvaltning eller bokföring
• vara anställd av organisationen
• stå i skuld till organisationen.

Revisorn kan dock vara medlem i organisationen.

Om man väljer en auktoriserad revisor eller ett revisionsbolag som främst ska granska den ekonomiska redovisningen så kan styrelsen få välja revisor/revisionsbolag.

*Med närstående menas: make (även sambo), förälder, mor- och farförälder, barn (även bonusbarn och familjehemsplacerade barn) och barns make, barnbarn, syskon, syskons make och barn.

Medlemmarna beslutar om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet

Det är medlemmarna som på årsmötet bestämmer om den avgående styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. 

Organisationen ska vara öppen för nya medlemmar - begränsning kan vara tillåtet i vissa fall

Att organisationen är öppen för nya medlemmar innebär:

• att medlemsantalet kan skifta utan att stadgarna ändras
• att den som ansöker om medlemskap och uppfyller de krav som ställs i stadgarna ska antas som medlem.

Sällskap där medlemmar väljs in har slutet medlemskap.

Det är tillåtet att begränsa vem som får bli medlem om det görs i generella termer utan att peka ut en speciell person. En barn- och ungdomsorganisation kan till exempel ha en åldersgräns för medlemskap. I deras stadgar kan det stå: ”För att vara medlem i föreningen får man vara högst 30 år.”

Krav på demokratisk verksamhet

För att beviljas bidrag från MUCF måste både organisationen och dess företrädare respektera demokratins idéer inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering i verksamheten.

Syftet med organisationen och dess verksamhet ska vara förenlig med principen om alla människors lika värde.

Exempel på krav för att bedriva en demokratisk verksamhet

Kraven innebär bland annat att:

• Både företrädare och inbjudna föreläsare ska respektera alla människors lika värde och inte uttrycka sig på ett sätt som nedvärderar eller hetsar mot olika grupper i samhället grundat på kön, könsuppfattning eller identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, etnicitet eller funktionsnedsättning.
• Organisationens verksamhet får inte exkludera människor på grund av kön, könsuppfattning eller identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, etnicitet eller funktionsnedsättning om det inte finns godtagbara skäl.
• Organisationen får inte uttrycka sig i strid mot demokratins idéer inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering i verksamheten vare sig på webbplatser kopplade till organisationen, i sociala medier eller i sina beslutade dokument som till exempel stadgar, årsmötesprotokoll eller programförklaringar.

Den 1 januari 2025 började nya demokrativillkor att gälla för dig som söker statsbidrag

De nya villkoren gäller ideella organisationer, trossamfund och stiftelser och finns beskrivna i Regeringens proposition 2023/24:119 ”Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor” (pdf, 277 sidor). 

Propositionen innehåller:

• en ändring i lagen om Allmänna arvsfonden som innehåller de nya demokrativillkoren som gäller alla statsbidrag till civilsamhällsorganisationer från myndigheter
• en ny lag om statsbidrag till trossamfund
• en ny lag om personuppgiftsbehandling
• ändringar i lagen om trossamfund och
• ändringar i lagen om avgift till registrerat trossamfund.

Regeringen konstaterar att det inte är en grundlagsskyddad rättighet att beviljas statliga bidrag. Demokrativillkoren ska inte ses som ett uttryck för misstro mot civilsamhällets organisationer utan villkoren är ett verktyg för att staten inte ska finansiera verksamhet som strider mot samhällets grundläggande värderingar och de ska bidra till att säkerställa att förtroendet för statsbidrag bevaras.

Till skillnad mot ideella organisationer som söker statsbidrag så finns det inga krav på att trossamfund ska vara demokratiskt uppbyggda för att kunna beviljas statsbidrag.

Demokrativillkoren gäller för organisationer inom civilsamhället

För att kunna beviljas statsbidrag måste en organisation:

• ha ett syfte som är förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle,
• vara demokratiskt uppbyggd,
• respektera demokratins idéer i sin verksamhet, inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering.

Det innebär bland annat att organisationen har stadgar där namnet på organisationen finns, att stadgarna beskriver vilket ändamål och vilken verksamhet man har. Dessutom bör stadgarna reglera hur beslut fattas, hur organisationen företräds, hur ansvar kan utkrävas, hur stadgarna kan ändras och vad som krävs för att upplösa organisationen.

För att en organisation ska anses vara demokratiskt uppbyggd brukar det också krävas att den leds av en styrelse som väljs av medlemmarna och som sköter organisationens angelägenheter för deras räkning.

I vissa fall får statsbidrag inte beviljas (gäller föreningar och stiftelser)

Statsbidrag får inte beviljas en organisation om den, eller någon av dess företrädare inom ramen för verksamheten:

1. utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter,
2. diskriminerar personer eller grupper av personer eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,
3. försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller
4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Stöd får inte heller beviljas till en organisation om det kommer fram att någon av dess samarbetsorganisationer, eller en företrädare för samarbetsorganisationen, agerar på ett sådant sätt som anges i punkt 1.  

Villkor för stöd till trossamfund

Statsbidrag enligt lag om statsbidrag till trossamfund som trädde i kraft 1 januari 2025 får endast beviljas registrerade trossamfund som:

• har minst 2 500 betjänade som är bosatta i Sverige,
• har bedrivit verksamhet i Sverige under minst fem år, och
• får sin religiösa verksamhet finansierad i huvudsak av betjänade som är bosatta i Sverige.

Statsbidrag får inte beviljas till ett trossamfund om trossamfundet, någon av dess församlingar eller en företrädare som agerar inom ramen för trossamfundets eller en församlings verksamhet:

1. utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter,
2. diskriminerar personer eller grupper av personer eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,
3. försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller
4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Det finns dock undantag vid särskilda skäl. Vid denna bedömning ska det särskilt beaktas om:

• trossamfundet har tagit avstånd från agerandet,
• trossamfundet har vidtagit adekvata åtgärder för att säkerställa att agerandet inte upprepas,
• det är fråga om ett enstaka agerande och
• agerandet ligger långt tillbaka i tiden.

Statsbidrag får inte lämnas till trossamfund som har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten, som likviderats eller har gått i konkurs.

I den nya lagen om stöd till trossamfund definierar man vissa uttryck

Trossamfund: en gemenskap som utövar religiös verksamhet i vilken gudstjänst, bön, meditation eller andra ritualer ingår,

Församling: en gemenskap inom ett trossamfund där gemenskapen utövar lokal religiös verksamhet i vilken gudstjänst, bön, meditation eller andra ritualer ingår, och

Betjänad: en medlem i ett trossamfund eller en person som deltar regelbundet i verksamhet som organiseras av ett trossamfund eller av en församling inom ett trossamfund.

De här räknas som företrädare för en organisation

Företrädare är någon som företräder organisationen (oavsett om det är en förening, stiftelse eller trossamfund) inom ramen för verksamheten. Även internationella företrädare räknas som företrädare om de har en sådan ställning att de påverkar svenska förhållanden.

Det är både legala företrädare och andra personer som bestämmer eller har inflytande över verksamheten som räknas som företrädare om personens anställning eller uppdrag innebär att man företräder organisationen internt eller mot allmänheten. Det kan till exempel vara anställda, uppdragstagare, ledare, lärare eller styrelseledamöter.

Propositionen tillåter dock att vi tar hänsyn till om företrädaren har en låg ålder när vi granskar demokrativillkoren.

Särskilda skäl (exkluderingsgrunder)

Om en organisation, dess företrädare, organisationens samarbetsorganisation eller samarbetsorganisationens företrädare har agerat på ett sådant sätt att de inte uppfyller demokrativillkoren kan de ändå beviljas bidrag om det finns särskilda skäl. Då ska man ta hänsyn till om: 

• organisationen har tagit avstånd från agerandet,
• organisationen har vidtagit lämpliga åtgärder för att se till att agerandet inte upprepas,
• det är fråga om ett enstaka agerande, och
• agerandet ligger långt tillbaka i tiden.

Vid allvarliga överträdelser av en samarbetsorganisation, eller dess företrädare, ska man särskilt ta hänsyn till om samarbetet har avbrutits.

Ny lag om personuppgifter och bestämmelser om sekretess

För känsliga uppgifter som avslöjar religiös eller politisk övertygelse, uppgifter om att en person utsatts för ett brott eller uppgifter om diskriminering som grundar sig på till exempel hälsa, etnicitet eller sexuell läggning behöver hanteras vid handläggningen av statsbidrag till civilsamhällsorganisationer:

• ska uppgifterna endast samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål,
• är det förbjudet att utföra vissa sökningar,
• ska registraturen vara försiktig med att lämna ut känsliga uppgifter och eventuellt sekretessbelägga dem. 

Om du vill fördjupa dig i begreppet demokratisk uppbyggnad kan du läsa MUCF:s rättsliga ställningstagande ”Hur begreppet demokratisk uppbyggnad ska tolkas och bedömas”.

Granskning och uppföljning

MUCF granskar om organisationen och dess verksamhet kan anses vara demokratisk i uppbyggnad och verksamhet på olika sätt.

Genomgång av skriftlig information

MUCF går igenom:

• stadgar
• årsmötesprotokoll
• verksamhetsberättelse
• ekonomisk redovisning
• dokument av policykaraktär
• organisationens webbplats

Därutöver gör myndigheten en omvärldsbevakning av organisationen och dess företrädare.

Granskningen utförs för att bedöma om organisationens verksamheten och syfte är förenlig med villkoren i förordningen.

Fördjupad granskning av organisationen och dess medlemsföreningar

MUCF genomför alltid en fördjupad granskning av organisationen och dess medlemsföreningar när den inte beviljats bidrag tidigare eller inte har beviljats bidrag under de senaste tre åren. 

MUCF gör också en fördjupad granskning av medlemsföreningar hos cirka tio procent av alla de organisationer som söker bidrag i respektive stödform. Det underlag som granskas är stadgar, årsmötesprotokoll och verksamhetsberättelse.  

För barn- och ungdomsorganisationer granskas fem medlemsföreningar och om brister upptäcks granskas fler.

För barn- och ungdomsorganisationer som företräder personer med funktionsnedsättning eller nationella minoriteter granskas tre medlemsföreningar och om brister upptäcks granskas fler. 

Brister kan exempelvis vara att medlemmarna inte väljer revisor eller röstar om ansvarsfrihet för avgående styrelse vid ett årsmöte. Även bristande hantering av årsmötesprotokollet kan medföra ytterligare granskning. 

MUCF kan även fatta beslut om en mer omfattande fördjupad granskning i vissa fall.

Om MUCF under handläggning, eller efter att beslut om bidrag redan fattats, får information där det ser ut som om att en organisation av någon anledning inte uppfyller aktuell förordnings krav kan myndigheten inleda en särskild granskning. Informationen kan komma i form av nyhetsrapportering eller tips från allmänheten. 

Om detta händer kontaktar MUCF organisationen skriftligen för att få organisationens syn på uppgifterna. Organisationens svar blir en del av det MUCF tar hänsyn till vid beslut om vad som ska ske i nästa steg som kan vara att: 

• inte göra något (uppgifterna visade sig inte stämma eller påverkar inte rätten till bidraget)
• besluta att villkora bidraget eller stoppa utbetalningar
• besluta att kräva tillbaka hela eller delar av det beviljade bidraget.

Enligt förvaltningsrättsliga principer är det myndigheten som måste visa att organisationen har gjort fel för att kunna återkräva bidraget. Om det finns misstankar om att en organisation medvetet har lämnat felaktiga uppgifter för att få bidrag gör MUCF en polisanmälan.

MUCF besöker ett antal organisationer som får bidrag

Under året besöker MUCF ett antal organisationer som får bidrag. Syftet är både att följa upp hur bidragen används och att lära sig mer om de organisationer och verksamheter som får medel från MUCF. Om din organisation väljs ut blir ni kontaktade för planering av ett besök.