Antiziganism mot unga romer

Utredningarna visar bland annat att romer fortfarande har sämre tillgång till utbildning, att de diskrimineras på arbetsmarknaden samt att de upplever att hälso- och sjukvården saknar kunskap om deras historia, kultur och situation.

Länsstyrelsen i Stockholms rapport ”Stolt men ofta otrygg – en undersökning om unga romers upplevelser av trygghet och tillgång till sina rättigheter” (2021) lyfter att de flesta unga romer är stolta över sin romska identitet men att flertalet samtidigt upplever en otrygghet såväl i skolan som på sin fritid, kopplat till sin romska identitet. Detta är en begränsning av barns rätt till trygghet, utveckling och till sin identitet som nationell minoritet. 

Den romska befolkningen i Sverige är heterogen och består av olika grupper med inbördes kulturella och språkliga variationer. Grupperna av romer och resande i Sverige har anlänt i olika omgångar sedan 1500-talet från olika delar av Europa. Experterna uppskattar att det bor omkring 50 000 till 100 000 romer och resande från upp till 60 olika grupper i Sverige.

År 2012 antog riksdagen en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering som gäller under åren 2012 till 2032. Det övergripande målet för den tjugoåriga strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom. Arbetet med att förebygga och motverka antiziganism är en viktig del för att nå målen i strategin.

Vårt uppdrag

MUCF fick under 2022 ett regeringsuppdrag att genomföra insatser för att förebygga och motverka antiziganism, med särskilt fokus på unga romer. Resultatet av insatserna presenteras i slutrapporten Att genomföra insatser som ska bidra till att förbygga och motverka antiziganism (2025). 

Delrapporter

Uppdrag att genomföra insatser som ska förebygga och motverka antiziganism (2024)

Förebygga och motverka antiziganism (2023)

Exempel på insatser som genomförts

• Kunskapshöjande åtgärder: MUCF har tagit fram stödmaterialet ”Så kan du bemöta antiziganism” i samverkan med Institutet för språk och folkminnen (ISOF) och Kungliga biblioteket. Materialet följer med utställningen ”Romska språket – historia, nutid och framtid” som erbjuds till alla folkbibliotek över hela landet. 
  Ladda ner stödmaterialet på ISOF:s webbsida. 
• Samverkan med kommuner: MUCF har utvecklat ett kommunnätverk där sju kommuner arbetat tillsammans med att testa metoder för att inkludera unga nationella minoriteter i lokala insatser mot rasism.
• Unga romers delaktighet: Arbetet med ett ambassadörsprogram, där unga romer rustades med verktyg för självorganisering, resulterade i utställningen Z+46. Utställningen tog fram i samverkan med den romska föreningen GRIF och markerar 80 år sedan Förintelsen. Den belyser romernas erfarenheter under denna mörka tid i historien samt dess påverkan på unga romer i Sverige idag. 
  Läs mer om utställningen Z+46 här.

Vilka rättigheter har unga romer?

Alla barn och unga omfattas av lagar och konventioner som lyfter barn och ungas rättigheter som samhällsmedborgare. Romerna är också erkända som en av Sveriges fem nationella minoriteter vilket innebär särskilda rättigheter. Bland annat ska deras utveckling av kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket främjas. På minoritet.se kan du läsa mer.