Civilsamhället

Pandemin har satt sina spår även i det civila samhället. Föreningars möjlighet att bedriva verksamhet har förändrats liksom möjligheten att bedriva påverkansarbete. Det ger negativa konsekvenser för ekonomin och risken att tappa medlemmar är stor.

Syftet med dialogträffen är att identifiera civilsamhällets kunskapsbehov och att utarbeta förslag till åtgärder. Vi ska identifiera fem viktiga områden och förslag till åtgärder. MUCF vill veta veta vad just ni lokala paraplyorganisationer har för

MUCF har uppfattat att civilsamhället inte alltid nås av eller känner sig inkluderade i den information som offentliga aktörer förmedlar om exempelvis stödpaket och restriktioner under coronapandemin.

Vi vänder oss till dig som är kommunal beslutsfattare, politiker, tjänsteperson eller representant för civilsamhället. Konferensen vänder sig även till dig som inte deltog den 26 augusti.

Syfte och målSyftet är att öka kunskapen om det civila samhället i Sverige, dess utveckling, organisering och interaktion med samhället i övrigt. 

I begreppet ungt civilsamhälle ryms olika former av organisationer, som ideella föreningar, nätverk, stiftelser och andra typer av arenor som engagerar och samlar unga, men vars verksamhet är skild från staten och den så kallade marknaden.

För att stärka varandra samordnar MUCF ett nätverk av myndigheter. Syftet är dels att utbyta kunskap och erfarenheter, men också att utveckla myndigheternas arbete inom politiken för det civila samhället.

Det civila samhället har en viktig roll som röstbärare och opinionsbildare. Det finns dock undersökningar som visar att hot och hat mot det civila samhället ökar. När människor tystnar av rädsla att uttrycka sin åsikt, så går den viktiga rollen som röstbärare förlorad.

Den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocesser kan användas av alla som vill förbättra sin samverkan. Koden kan hjälpa civilsamhället och offentliga aktörer att skapa samsyn kring samverkan.