Kartläggning visar: Viktigt att öka kunskapen om ungas psykiska hälsa
Livet handlar inte bara om att överleva utan att faktiskt också leva. Det är budskapet från landets unga när de själva får definiera vad psykisk hälsa innebär och vad som får dem att må bra. De vill känna sig i balans, ha energi och ork att klara saker, känna sig lyckliga och kunna reflektera över sina egna känslor. Unga i Sverige är bra på att beskriva vilket stöd de behöver, både från den egna familjen, vänner och från samhället.
Förutsättningarna för ungas psykiska hälsa påverkas av bland annat identitet, uppväxtvillkor, familjeförhållanden, trygghet, sociala nätverk och samhällsnormer. 74 procent av 15-åriga tjejer i Sverige uppger att de har två eller fler hälsoproblem i veckan som kan relateras till psykisk ohälsa, bland annat stress, nedstämdhet, ryggont, huvudvärk, yrsel, sömnproblem eller magont. För unga som inte räknar sig till tvåkönsnormen är andelen 83 procent och för 15-åriga killar är andelen 45 procent. Psykisk ohälsa påverkar ungas vardag negativt i allt från att klara av skolan, utbildning och jobb till att umgås med vänner och familj eller att orka vara aktiv på sin fritid.
Det visar en omfattande kartläggning som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Folkhälsomyndigheten genomfört på uppdrag av regeringen. Den baseras på data från flera olika nationella enkäter, statistik från SCB men också på ungas egna berättelser. 657 unga (13-25 år) har bland annat svarat på hur de upplever psykisk hälsa och ohälsa, vilka faktorer som påverkar och vilket stöd de skulle vilja ha från samhället, skolan, vården och föräldrar. Senast en så här omfattande kartläggning av ungas psykiska hälsa gjordes var för åtta år sedan.
De flesta unga beskriver det som normalt att känna lite ängslan, oro eller till och med ångest, att det kan vara en normal reaktion på utmaningar i vardagen. Samtidigt beskriver de hur känslorna kan ta över helt, göra dem lamslagna och hindra dem i vardagen. Unga berättar att de försöker hitta egna strategier för att må bra men mycket av det som påverkar den psykiska hälsan är sådant som de själva inte har kontroll över.
När unga själva listar vad som får dem att må bra så hamnar rutiner för sömn och fysisk aktivitet i topp jämsides med goda sociala relationer både hemma och i skolan. Vänner och familj är viktiga men även lärare, fritidsledare eller andra ledare i civilsamhället, som religiösa företrädare och idrottsledare.
Unga önskar att vuxna intresserar sig för deras liv, försöker lyssna och finnas där med öppet sinne och inte alltid försöker lösa alla problem, ibland räcker det bara att finnas där, att våga fråga och varken förstora eller förminska problemen.
Fritidsaktiviteter är viktigt för att unga ska må bra och de lyfter behovet av trygga mötesplatser där de kan träffa andra unga. Men också att de behöver tid att ibland samla tankarna och bara vara, att lyssna på musik, skrolla på telefonen eller spela datorspel. Flera unga upplever att de mår bra av att vistas i naturen. De vill känna framtidstro.
Läs hela rapporten Att inte bara överleva, utan att faktiskt också leva.