Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får nu i uppdrag av regeringen att stärka förutsättningarna att skapa och bibehålla fysiska och digitala mötesplatser för unga hbtqi-personer i Sverige. Bland annat ska myndigheten kartlägga antalet mötesplatser och var i landet de finns.

– Unga hbtqi-personer möter generellt fler hinder under sin fritid än andra unga och det finns ett stort behov av trygga mötesplatser. Därför är det här uppdraget extra välkommet för oss, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt drygt 34 miljoner kronor till olika projekt inom civilsamhället. Pengarna går till att främja barns och ungas organisering, att motverka rasism och intolerans, mötesplatser för unga hbtqi-personer och hälsofrämjande insatser riktade till romer.

De grupper som möter olika hinder för att ta del av fritidsaktiviteter handlar framförallt om unga utrikes födda, unga med funktionsnedsättning och unga från områden med socioekonomiska utmaningar. De upplever oftare att aktiviteten är för dyr, att de inte kan ta sig till aktiviteten eller att den inte är anpassad efter dem. Bland unga utrikes födda är till exempel andelen som avstår aktivitet för att den är för dyr 49 procent, att jämföra med 32 procent bland inrikes födda. Här har den öppna fritidsverksamheten, som är kostnadsfri, en central funktion:

Läs mer om utlysningen på respektive webbsida:

• Hbtq-organisationer
• Etniska organisationer
• Barn- och ungdomsorganisationer

Vad är viktigt för unga på landsbygden i Sverige? Hur balanseras tillit och kontroll vid bidragsgivning? Vad får unga att må bra – eller dåligt? Hur motverkar vi hot och hat mot civilsamhället? Det är några av de frågeställningar som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, lyfter under årets Almedalsvecka. – Vi behöver fler unga som engagerar sig i civilsamhället och i samhällsutvecklingen. Vi ser också tydligt att villkoren för unga och för civilsamhället skiftar i vårt land¸ säger generaldirektör Lena Nyberg.

Fritidskortet ska ge barn och unga ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Särskilt barn och unga från socioekonomiskt utsatta hushåll ska genom fritidskortet få utökade möjligheter att delta i fritidsaktiviteter. Målsättningen är att införandet av fritidskortet ska kunna ske i början av 2024.

Förutsättningarna för ungas psykiska hälsa påverkas av bland annat identitet, uppväxtvillkor, familjeförhållanden, trygghet, sociala nätverk och samhällsnormer. 74 procent av 15-åriga tjejer i Sverige uppger att de har två eller fler hälsoproblem i veckan som kan relateras till psykisk ohälsa, bland annat stress, nedstämdhet, ryggont, huvudvärk, yrsel, sömnproblem eller magont. För unga som inte räknar sig till tvåkönsnormen är andelen 83 procent och för 15-åriga killar är andelen 45 procent.

Programmet är klart och våra egna experter kommer att vara på plats för att tillsammans med intressanta gäster diskutera vikten av ett starkt civilsamhälle för en levande demokrati men också belysa aktuella frågor som unga ställs inför idag. 

Vi samlar all information på mucf.se/almedalen och du kan redan nu läsa på om alla seminarier, föreläsningar och panelsamtal som vi kommer att anordna den 28-30 juni. 

Hur är den psykiska hälsan bland unga i Sverige i dag? I en stor kartläggning lyfts ungas egna röster om psykisk hälsa, deras behov och möjliga utvecklingsområden från samhällets sida. Kartläggningen baseras på ett gediget material bestående av röster från 657 unga i åldern 13–25 år, som deltagit i enskilda intervjuer eller fokusgrupper, besvarat webbfrågor eller lämnat in skrivna berättelser.

Årets första ansökningsrunda inom EU:s ungdomsprogram Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren är nu klar. Totalt har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, beviljat nästan 36,5 miljoner kronor (3 174 879 euro) i EU-bidrag till svenska projekt. Nytt för i år är att myndigheten även beviljar bidrag inom Erasmus+ Idrott.