Våga säga ja till Erasmus+

EU-kommissionen utsåg 2023 till Europaåret för kompetens, med fokus på bland annat livslångt lärande, och projektet ”WemWex: Rural Youth, We Move, We Exist” levererade det till alla deltagare. 

20 unga, 10 från vardera landet, har besökt varandra och fått utforska varandras verkligheter, samtidigt som de fått lära sig om EU och de möjligheter som det medför i medlemsländerna. Den spanska gruppen besökte Sverige en vecka i månadsskiftet juni/juli och den svenska gruppen besökte Spanien en vecka i september. 

- Det här är något som ingen av oss någonsin kommer att glömma, säger Stina Holgersson.

Hur gick det till?

Det var i slutet av september 2022 som Europa Direkt Västerås fick en förfrågan från Europa Direkt Kantabrien i Spanien. De sökte en europeisk organisation som ville vara med som partner i ett Erasmus+ projekt som skulle föra samman unga i åldern 18–30 år som bor på landsbygden. Målet var att dela erfarenheter genom icke-formellt lärande, att öka de ungas medvetenhet om hur man kan delta i EU-projekt och även att bryta negativa mönster och fördomar.

Ansökningstiden var nästan ute = det krävdes snabba ryck!

- Vår roll som Europa Direkt-kontor är att göra det enklare för organisationer i vårt upptagningsområde att på olika sätt delta i EU-projekt, att känna till vilka EU-projekt som finns men också att informera om EU i stort, till exempel vad gör EU, hur kan man påverka EU, vad gör EU för ungdomar, hur underlättar EU resande, studier, volontärarbete och jobb utomlands och mycket mer. Då och då får vi förfrågningar från något av de 438 andra Europa Direkt-kontoren i Europa om att hjälpa dem hitta någon som vill delta i olika projekt eller aktiviteter, berättar Charlotta Filling, verksamhetsansvarig på Europa Direkt Västerås.

När förfrågan kom så var det bara två veckor kvar av ansökningstiden i den dåvarande ansökningsrundan. Det är knappt om tid för att genomföra en ansökan, men Charlotta skickade ändå frågan vidare till ett par kontakter som hon kände sedan tidigare samarbeten – en av dem var Stina i Skultuna. Stina nappade direkt på erbjudandet men det som avgjorde beslutet var att ansökan för EU-bidraget skrevs i Spanien. Stina hade ingen tidigare erfarenhet av att skriva ansökningar för bidrag inom Erasmus+ men nu fick hon chansen att lära sig vad det innebär och även ge input – till exempel Skultunas erfarenhet av deltagande i EU:s ungdomsdialog.

Det är fem förvaltningsdistrikt (så kallade ”comarcas”) i regionen Kantabrien som står bakom projektet: Saja Nansa, Campoo Los Valles, Valles Pasiegos, Liébana och Asón-Agüera-Trasmiera. Västerås stad, och närmare bestämt Skultuna kommundel, blev den sjätte partnerorganisationen i utbytet.

Efter beskedet om att finansieringen för projektet hade godkänts (33 836 euro rapporterade tidningen Alerta i Kantabrien) så vidtog planeringen av detaljerna, inklusive ett planeringsbesök för arrangörerna.

Besöken

Den 29 juni anlände de 10 spanska ungdomarna till Skultuna för sin del av utbytet i Sverige. Under veckan fick de lära sig hur Skultuna och andra kommuner jobbar med ungas delaktighet i samhällsutvecklingen, men också Skultunas framtida satsningar på ungas psykiska hälsa, trygghetsfrågor, den digitala segregationen, att ha en meningsfull fritid och framtidstro. De besökte även Europa Direkt Västerås på stadshuset i Västerås där de fick höra vad EU erbjuder ungdomar och de hade även en ungdomsdialog om EU. Besöket innehöll både lokalt och EU-perspektiv. 

Under veckan lärde de också känna de 10 svenska ungdomar som senare skulle besöka dem i Kantabrien. 

Den 2 september var det dags för de 10 svenska ungdomarna att besöka Kantabrien. Stina berättar att redan första natten blev en stark upplevelse.

De anlände mitt i natten och blev inkvarterade på ett ställe som inte uppfyllde förväntningarna om boende – vilket resulterade i att de unga drog ut madrasserna under bar himmel och sov där. Trots det här slutade natten bra, Stina sade att hon kunde höra deras skratt och hon beundrade deras förmåga att vända en negativ sak till något positivt. Arrangörerna ordnade bättre boendearrangemang för de följande nätterna. Efter det här så var alla trötta men glada den första dagen av utbytet.

Intensiva dagar följde. Gruppen besökte alla fem comarcas och blev introducerade till livet i byarna och omgivningarna. Det inkluderade att besöka flera EU-finansierade projekt och lokala entreprenörer, som berättade hur de gått tillväga för att skapa egna arbetsmöjligheter på landsbygden.

Upplevelserna var många - de lärde sig om allt från grottor till ost

Några minnesvärda exempel var till exempel när gruppen besökte ett EU-projekt i en grotta där man lär ut hur grottor är uppbyggda, hur man utforskar dem på ett säkert sätt och hur man genomför räddningsoperationer om olyckan skulle vara framme. Eller när de besökte ett lokalt ostföretag och fick lära sig om hantverket bakom osttillverkning – och även fick vara med och göra egen ost. Budskapet var att det går att överleva på sin ort om man inte vill flytta in till stan, det finns till exempel stor efterfrågan på lokalproducerad mat.

Gruppen blev också introducerade till ett projekt om social hållbarhet, som jobbade med tunga frågor som våld mot kvinnor, effekter av droger, alkohol och självmord – problem som är större på landsbygden där. Just det besöket gav en insikt om olikheter i länderna, hur man behandlar frågor som dessa. På spanska landsbygden är det väldigt tabu att prata om den här typen av problem – alla vet att de finns men man vågar och vill inte prata om dem. De svenska ungdomarna konstaterade att i Sverige har man kommit längre i dessa frågor – man vågar och vill prata om problemen.

Gruppen hann också med att besöka Europa Direkt Santander, där de fick liknande information som den spanska gruppen hade fått i Västerås kring hur man kan delta i olika EU-initiativ och program, hur man röstar och engagerar sig i EU-frågar. Det blev en bra repetition för gruppen, säger Stina.

Lärdomar

Inför resan hade Stina och hennes medresande kollega Hedi Majdi varit lite oroliga för att sammansättningen i den svenska gruppen var rätt heterogen i jämförelse med den spanska gruppen som var väldigt homogen och bestod av unga som redan var politiskt eller annars samhällsaktiva. I den svenska gruppen fanns fyra aktiva ungdomsambassadörer, medan resten av gruppen inte hade någon tidigare erfarenhet. I gruppen fanns också en person med funktionsnedsättning, vilket krävde lite extra planering. 

Men i slutändan insåg Stina och Hedi att den svenska gruppens sammansättning var väldigt bra. De fick till exempel insikter i att uppfattningarna om vad som anses vara anpassat för personer med funktionsnedsättningar skiljer sig åt i de två länderna – de blev tvungna att navigera en hel del kullersten i byarna.

De olika erfarenheterna gjorde att de unga kompletterade varandra bra och också lärde av varandra. En av de svenska ungdomarna hade aldrig tidigare flugit eller varit utomlands, och Stina och Hedi konstaterade att det är ju precis sådana personer som de vill nå i sina uppdrag: unga som kanske inte tror att utbyte eller delaktighet i demokratin är något för dem, men när de väl vågar säga ja så öppnas nya dörrar och nyfikenheten att lära sig nya saker tar fart.

Det bästa med resan - reflektioner

Det blev väldigt mycket nya saker och väldigt mycket ny information att ta in på bara en vecka – så pass mycket så att i mitten av veckan gjorde man en liten utvärdering och då gav de svenska ungdomarna som feedback att de gärna hade haft lite fler pauser i programmet, tid att bara umgås. Det här var något som togs emot positivt av de spanska arrangörerna, som berömde den svenska gruppen för att de vågade säga hur de ville ha det, på ett konstruktivt sätt och i god ton som imponerade på spanjorerna. Efter feedbacken ändrade man lite i programmet enligt önskemålet.

När det kom till en första utvärdering av resan så var det tydligt att det bästa med resan för alla var att ha fått lära känna nya människor och lära sig om deras vardag. Och att de fått göra det i deras hemomgivning och inte på någon turistort.

Inom resan rymdes också många små upptäckter: som att tidsuppfattningen är olika i länderna – i Sverige vill man veta exakt på minuten hur länge något tar, medan i Spanien är det inte så noga med det. Man skämtade om svenska minuter och spanska minuter. Maten i regionen var inte så stark eller kryddig som man hade förväntat sig, och mattiderna skiljde sig också från mattiderna i Sverige.

De svenska ungdomarna imponerades över den stolthet som de spanska ungdomarna visade över sin hembygd – det är inte lika vanligt i Sverige, tyckte de. Samtidigt konstaterade de att det också kan vara tufft att vara ung i Spanien, som har en ungdomsarbetslöshet på 30%. En siffra som i verkligheten är ännu större eftersom många unga arbetslösa går kurser för att fortbilda sig och därmed inte räknas in i arbetslöshetsstatiken.

En viktig lärdom för Stina och Hedi var att man framöver vill satsa på att göra det roligare och enklare att delta i demokratin och samhällsutvecklingen.

- Vi vuxna behöver vara mer kreativa i hur vi tänker kring det. Det behöver inte vara så vuxet och tungt för att man ska lära sig mycket. Det behöver inte heller vara för krångligt eller dyrt. Utvärderingen talade sitt tydliga språk: deltagarna själva önskade att det skulle varit fler aktiviteter som att hänga tillsammans i en park och prata med varandra och utbyta idéer. Det hade varit lika kul och nyttigt som att klättra i grottor eller åka linbana och se häftiga slott. Det här tar jag med mig till nästa gång, säger Stina.

Utbytet ledde till mersmak för alla deltagare, och Stina säger att för sin del så känner hon sig modigare inför framtida projekt. Nu har hon fått erfarenhet av att vara partner i ett utbytesprojekt, med inblick i ansökningsprocessen, och hennes tröskel har därför sänkts för att kanske själv planera, ansöka och driva projekt från Skultuna. Hon vill lära flera att våga säga ja!