Så här arbetar Fryshuset med effektmätning

MUCF intervjuade Anna Kringberg som är verksamhetscontroller på Fryshuset om hur de jobbar med effektmätning.

Är det roligt att jobba med effektmätning?
– Det är otroligt roligt att arbeta med effektmätning och ju mer man lär sig desto bättre och roligare blir det. Verksamheterna vet ofta att de gör ett bra jobb men att se det i en effektmätning blir en boost för medarbetarna. Det ökar deras stolthet över insatserna för ungdomarna. Att omvärlden börjar arbeta mer och mer med effektmätning visar också hur viktigt det är för oss att ha målgruppen i fokus och att våra insatser träffar rätt.

Hur använder ni resultaten?
– Vi ser över vår verksamhet kontinuerligt efter våra mätningar. Ser vi att resultatet inte skiljer sig före och efter mätningarna så analyserar vi varför. Ibland går vi vidare med intervjuer för att jobba vidare med utveckling av verksamheten. 

Kan man veta att effekterna uppstår på grund av er verksamhet?
– Denna del är svår. Unga, som till stor del är vår målgrupp, blir påverkade av så många olika saker i världen. För att få så rättvisande svar som möjligt ställer vi specifika frågor som är kopplade till vår verksamhet eller våra projekt. Men att helt och hållet utesluta annan påverkan kan vi inte.

Vad är det svåraste med effektmätning?
– Vi jobbar inte med kontrollgrupper som man egentligen ska för att kunna se effekter på en hög nivå. Med hjälp av en kontrollgrupp går det att se om effekten uteblir för dem som inte medverkar i verksamheten eller projekten, medan de som deltar upplever en effekt av deltagandet. Men vi utesluter inte vissa unga för att de ska bli en kontrollgrupp.

– Sedan är det också svårt att följa målgruppen långsiktigt. De är hos oss i allt från några veckor till flera år. Vilken påverkan hade vi den där sommaren för tio år sedan? Det kan vi inte ta reda på. Men vi skulle självklart vilja det och jobbar för att hitta metoder för att göra sådana effektmätningar.

– Det viktigaste är att man har diskussioner om att man ska mäta det som går att mäta. Att mätningen är betydelsefull och ger effekt hos dem som är mottagare av informationen som kommer ut ifrån mätningen.

– Det är också viktigt att vi är överens om var man är nu och vart man ska. Alltså vad är målbilden för verksamheten. Att alla är med på tåget – båden verksamheten och målgruppen men också bidragsgivare och samarbetspartners.

Mer från Anna om Fryshusets effektmätning

Fryshuset arbetar systematiskt med att lära sig av varandra och på så sätt förbättra arbetet. Det gör man dels genom att dela upp verksamheterna i olika kunskapsområden där ansvariga träffas, identifierar behov och delar kunskap med varandra. Dels genom att ansvariga för de olika mötesplatserna träffas kontinuerligt under året och vidareutbildas, delar erfarenheter, motgångar och framgångar med varandra för att hela tiden skapa förutsättningar för att uppnå Fryshusets mål. 

Sätter tydliga mål
Fryshusets verksamhetsplan syftar till att bidra till organisationens långsiktiga mål och prioriteringar. De långsiktiga målen bryts ner till specifika mål som verksamheten ska fokusera på det kommande året.

För att kunna följa upp målgruppens förflyttning och verksamhetens utveckling måste varje verksamhet formulera tydliga mål. I planen står också hur målen ska följas upp, vilka aktiviteter som leder till väntad effekt och nyckeltal som målen ska mätas emot.

Målen ska vara SMARTA för att alla ska känna att de är delaktiga i processen och kunna förstå och arbeta mot målen.

Planerar noga för hur man ska nå målen
Varje verksamhet börjar sin planering med att beskriva sambandet mellan aktiviteter och det utfall dessa leder till, uttryckt i resultat och effekter. En utgångspunkt inom effektmätning är att förstå hur man kan mäta den långsiktiga förändringen. Det är först när problemet eller utmaningen och dess bakomliggande orsaker är kartlagda som önskad förändring kan definieras med syftet att skapa en hållbar förändring över tid. 

Följer upp med olika metoder för att kunna visa nyttan med verksamheterna
Fryshuset mäter effekter för att de olika insatserna verkligen ska gynna målgruppen. Det är också viktigt att kunna visa samarbetspartners, bidragsgivare och omvärlden att det stöd Fryshuset får når målgruppen på önskat sätt.

Man gör det genom enkäter, intervjumetoder utarbetade tillsammans med olika partners, uppföljningssamtal och dylikt.

Det som mäts är den förändring som unga genomgår när de deltar i Fryshusets verksamheter.

De här sju utvecklingsstegen används för att bedöma var målgruppen befinner sig och hur förändring sker på lång sikt:

1. Aktiviteter utförs enligt plan.
2. Vi når målgruppen.
3. Målgruppen accepterar tjänster.
4. Målgruppen förändrar kunskapsbas.
5. Förändring sker hos målgruppen.
6. Målgruppens livssituation förändras.
7. Samhället förändras.

Fryshuset följer dessutom upp mål och verksamhetsplaner, tillväxt och utveckling, antal anställda och volontärer, hur många unga som nås, antal nya platser där verksamhet etableras, resurser samt finansiering.

MUCF:s tips för en bra ansökan

Gå in på sidan Tips till dig som söker projektbidrag, där kan du hitta ännu fler exempel och tips för hur man sätter SMART:a mål och mäter effekter.