Nya sätt att organisera sig i civilsamhället

I den här kunskapsöversikten sammanfattas forskning om nya sätt att organisera sig i civilsamhället. Det övergripande syftet med översikten är att ge en överblick av det aktuella kunskapsläget på området och människors attityder till organisering. Översikten fokuserar på fyra olika områden inom forskningen:

• Nya sätt att organisera sig
• Faktorer som påverkar hur organisering sker
• Utvecklingstendenser
• Konsekvenser för framtiden.

Kunskapsöversikten visar att civilsamhällets utveckling präglas av både stabilitet och förändring. Det ideella engagemanget är stabilt över tid men inriktning och sättet att arbeta på förändras. Digitalisering och individualisering påverkar alla delar av samhället, även det civila samhället. Med denna utveckling följer också en rörelse mot att engagemanget blir mindre långsiktigt samt att färre vill bli medlemmar samtidigt som det uppstår fler sätt att engagera sig även i de traditionella folkrörelserna. Sociala medier är en bidragande faktor till den här utvecklingen och framstår framför allt som ett komplement till traditionella sätt att engagera sig och inte ett substitut. Vi kan se att det idag efterfrågas mer flexibla relationer mellan individer och ideella organisationer.

De förändringar som tas upp i kunskapsöversikten är en utmaning för civilsamhället. Färre medlemmar betyder minskade intäkter och människors nya sätt att engagera sig ställer krav på nya sätt att locka människor till den egna organisationens verksamhet. En annan utmaning är hur organisationers betydelse ska värderas när antalet medlemmar minskar men omfattningen av det allmännyttiga arbete är oförändrat.

Kunskapsöversikten är skriven av Karin Robertsson, forskare vid Institutionen för socialvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola.