Ungdomsperspektiv i svensk flyktingpolitik behöver förstärkas

I rapporten belyser myndigheten att unga nyanlända inom etableringsuppdraget* är en bortglömd grupp. De unga betraktas sällan som unga, med de behov som unga har. I flera fall får de inte heller tillgång till de insatser som utvecklats för andra unga som stöd i etableringen. 

Många unga nyanlända saknar idag kunskap om sina rättigheter i det svenska samhället, de har bristande kunskap om viktiga samhällsfunktioner och svårt att få tillgång till hälsofrämjande aktiviteter.

- Unga nyanlända måste få ett stöd som uppmuntrar till självständighet. Det är särskilt viktigt i insatser till unga nyanlända. Att bli självständig förutsätter en fungerande språkutveckling, ett stabilt boende, bra hälsa och en förståelse för hur samhället fungerar, säger Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Få unga deltar i vuxenutbildning under sin tid med etableringsplan. Och få går vidare till studier efter utträde ur etableringsuppdraget.

- De unga nyanlända vi pratat med beskriver att de är motiverade att snabbt lära sig svenska. Insatser som de själva ser som betydelsefulla för att erövra språket är att vistas mer i miljöer där de har möjlighet att öva sin svenska, gärna tillsammans med unga etablerade svenskar. Många nyanlända saknar svensktalande kompisar. Ofta klumpas nyanlända ihop och man glömmer ungdomsperspektivet, avslutar Lena Nyberg.

Som en del i myndighetens arbete med kartläggningen har vi utvecklat förslag för att stärka ungdomsperspektivet och ungas etablering. 
 

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor föreslår att:

• Samverkan ska vara en central utgångspunkt

• Integrera språkutövande i alla insatser

• Låt utbildning bli styrande för unga i etableringsuppdraget

• Mer samhällsorientering och hälsokommunikation till unga nyanlända

• Vi behöver mer kunskap 

Läs FOKUS 16 i sin helhet här: http://www.mucf.se/publikationer/fokus-16

*Faktaruta om etableringsuppdraget: 
Etableringsuppdraget omfattar nyanlända flyktingar, kvotflyktingar, skyddsbehövande och anhöriga till dessa i åldern 20‒64 år samt de i åldern 18‒19 år som saknar föräldrar i Sverige. 
En individuell etableringsplan upprättas för varje deltagare. Planen ska minst innehålla undervisning i svenska och samhällsorientering samt aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet. Den löper över 24 månader med möjlighet till uppehåll för till exempel föräldraledighet. Arbetsförmedlingen tog över det samordnande ansvaret för nyanländas etablering i det så kallade etableringsuppdraget under 2010.