Ungas valdeltagande minskar för första gången på 20 år

Valdeltagandet bland unga (18-24 år) i Sverige minskar för första gången på 20 år. Förklaringen är främst att allt färre unga med utländsk bakgrund röstar, deras valdeltagande har minskat med cirka tio procentenheter mellan 2018 och 2022.

Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

– Vi ser också stora skillnader i valdeltagande beroende på de socioekonomiska förutsättningarna i området där unga bor. Resultatet är oroväckande, det visar på ojämlika förutsättningar för unga att vara med och påverka samhällsutvecklingen och göra sina röster hörda, säger generaldirektör Lena Nyberg.

I rapporten ger MUCF en fördjupad bild av ungas livsvillkor med fokus på hur ungas delaktighet och inflytande ser ut i dag. Den bygger på statistik från Statistiska centralbyrån SCB och myndighetens nationella ungdomsenkät som genomförts ungefär vart tredje år sedan 2004. Den senaste enkäten genomfördes våren 2021.

Mellan åren 2002 och 2018 ökade ungas valdeltagande i riksdagsvalet från 71 till 86 procent. Liknande utveckling skedde i valen till region- och kommunfullmäktige. Men trenden bröts i 2022 års val då valdeltagandet i riksdagsvalet minskade till 83 procent bland unga. Även i övriga val var det färre unga som röstade.

Bland unga med svensk bakgrund skedde ingen minskning i valdeltagande medan det minskade med tio procentenheter bland unga med utländsk bakgrund.

Skillnader mellan kommuner

Rapporten visar att det är stor skillnad i valdeltagande mellan unga i områden med stora socioekonomiska utmaningar (64 procent) och unga i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar (91 procent).  Endast 55 procent av killar med utländsk bakgrund som bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar röstar, jämfört med 94 procent av tjejer med svensk bakgrund som bor i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar.

– Ett högt och jämlikt valdeltagande bland unga är viktigt av flera skäl. Röstandet är ett viktigt verktyg för unga att vara med och påverka samhällsutvecklingen, det är också viktigt för det demokratiska systemets legitimitet. Rapporten visar att det behövs insatser för att minska dessa skillnader både i dag och på lång sikt, säger Lena Nyberg,

Det finns även skillnader mellan ungas valdeltagande i olika delar av landet. MUCF har undersökt geografiska skillnader när det gäller valdeltagande till riksdagsvalet. Flera kommuner i södra Sverige har högst valdeltagande bland unga medan flera kommuner i norra Sverige har lägst valdeltagande. I exempelvis Lomma, Lund och Öckerö röstar mer än 90 procent av unga jämfört med Södertälje och Haparanda där färre än 70 procent av de unga röstar.

Färre unga förtroendevalda

Även andelen unga som väljs in i riksdag, region- och kommunfullmäktige har minskat. Unga har under hela perioden 2002–2022 varit underrepresenterade där, men andelen ökade fram till 2014. Därefter har den minskat. 2022 var exempelvis andelen unga som blev invalda i kommunfullmäktige endast 2,5 procent jämfört med 4 procent år 2014. Tjejer är i högre grad underrepresenterade i de politiska församlingarna än vad killar är.

Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, är unga förtroendevalda mer utsatta för hot, trakasserier, våld och skadegörelse än äldre förtroendevalda. Bland unga är det nästan hälften, 44 procent, som utsatts. Oron för att utsättas och andelen som upplever att utsattheten får konsekvenser har också ökat efter 2012.

– Det här är en oroande utveckling. Målet för ungdomspolitiken är att unga ska vara representerade i folkvalda församlingar och vi vet att det finns ett högt och stabilt samhällsengagemang bland unga i Sverige. Men det är viktigt att unga vill och vågar engagera sig politiskt, det är en förutsättning för att vårt demokratiska system ska fungera och överleva, säger Lena Nyberg.

I rapporten finns även siffror kring ungas tillit till andra och hur de upplever möjligheter för människor i allmänhet att påverka beslutsfattare. 47 procent av unga tror att det finns stora möjligheter för vanliga människor att föra fram sina åsikter till de som bestämmer men bara 40 procent tror att de som bestämmer lyssnar och bryr sig om människors förslag och åsikter.

Läs rapporten ”Ung idag 2024: En fördjupad bild av ungas inflytande och delaktighet”