Större utmaningar för civilsamhället i landsbygder än i städer

Civilsamhällesorganisationer i landsbygder spelar en avgörande roll som sammanhållande länk och erbjuder verksamhet som stärker lokalsamhällen. Men organisationerna kämpar med begränsade resurser, generationsskiften och en urban norm som ofta styr samhällsplaneringen. Trots det är framtidstron något högre hos civilsamhället i landsbygder jämfört med i städer. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

– Civilsamhället är en bärande del av demokratin och behövs för ett inkluderande och hållbart samhälle. För att säkra civilsamhällets framtid och kraft i landsbygdskommuner behövs bättre förutsättningar. Stärkt föreningskunskap, ökat stöd för generationsväxling och mer lokal anpassning är centralt, säger Stefan Holmgren, vikarierande generaldirektör, MUCF.

Sedan 2012 har MUCF regeringens uppdrag att verka för att förbättra och att följa upp civilsamhällets villkor. I rapporten Gemenskap och social närhet – civilsamhällets styrkor och utmaningar i landsbygder har företrädare för civilsamhället i sex landsbygdskommuner intervjuats. I intervjuerna framkommer att civilsamhället i landsbygder ofta fungerar som en sammanhållande länk på mindre orter. När lokal service försvinner kliver organisationerna in. I de undersökta landsbygdskommunerna får civilsamhället ta nästan allt ansvar för fritidsaktiviteter. Samtidigt står organisationerna inför utmaningen att driva verksamheten med begränsade resurser.

Generationsskifte oroar

Enligt rapporten är också generationsskifte i föreningsstyrelser en utmaning. MUCF har i såväl denna rapport som i flera tidigare rapporter beskrivit att det oroar civilsamhället att engagemanget i det organiserade civilsamhället är bristande och att färre unga väljer att delta i styrelsearbete. Detta upplevs i högre grad som en utmaning bland föreningar i landsbygdskommuner jämfört med föreningar i storstadskommuner.

– Civilsamhället har en stark position i det svenska samhället idag. Att föreningskunskapen minskar och föryngringen går långsamt hotar den positionen och i det finns en rejäl utmaning inför kommande generationsskiften, säger Stefan Holmgren.

Stark framtidstro

Trots flera utmaningar är framtidstron hos civilsamhällesorganisationer något större i landsbygdskommuner än i storstadskommuner. 85 procent av föreningar i landsbygdskommuner instämmer i att de har goda förutsättningar att bedriva verksamhet de kommande åren, jämfört med 78 procent i storstadskommuner. Föreningar i landsbygder upplever också en starkare förståelse från offentliga företrädare för deras arbete och värde. När det gäller dialog och samverkan svarar 63 procent av föreningarna i landsbygdskommuner att offentliga företrädare har god förståelse för de värden föreningarna skapar för sina medlemmar och för andra, jämfört med 50 procent i storstadskommuner. Att alla känner alla gör att det finns en ömsesidig förståelse mellan kommunens företrädare och företrädare för civilsamhället men att kontakter i hög grad är personberoende.

Tre resultat i rapporten är särskilt intressanta:

1. Utmaningen av den urbana normen – Civilsamhället i landsbygder ifrågasätter stadens perspektiv som norm för samhällsplanering. Detta stärker ofta den lokala identiteten och sammanhållningen och kan också leda till en mobilisering av styrka och kreativitet som gör det möjligt att tillgodose lokala behov.
2. Civilsamhället som sammanhållande länk – Organisationerna tar ett stort ansvar för fritidsaktiviteter och fungerar som ett socialt nätverk för lokalbefolkningen. Den sociala närheten i landsbygder innebär snabba kontaktvägar och att invånare ställer upp för varandra och för bygden.
3. En utmaning att bevara föreningskunskap: Det kan vara svårt att engagera nya generationer i föreningar i landsbygder. Dessutom är kunskaperna om hur en förening sköts generellt sett sämre idag än tidigare. Dåliga kunskaper om hur föreningar sköts ökar risken för misstag eller fusk. Det kan också leda till sämre förmåga att söka pengar för verksamheten vilket i sin tur leder till färre aktiviteter. Detta kan i förlängningen leda till att landsbygder upplevs som mindre attraktiva att bo i och dessutom riskeras civilsamhällets röstbärarroll och förmåga att påverka samhällsutvecklingen.

Om rapporten

MUCF:s rapport Gemenskap och social närhet – civilsamhällets styrkor och utmaningar i landsbygder baseras på intervjuer med 31 företrädare för civilsamhället i sex landsbygdskommuner. Enligt Tillväxtverkets kommunindelning är två av kommunerna mycket glesa, Arjeplog och Jokkmokk, två glesa, Gotland och Sävsjö samt två tätortsnära, Skinnskatteberg och Svalöv. MUCF:s årliga enkät till ideella föreningar utgjorde också ett underlag för rapporten.

Läs rapporten Gemenskap och social närhet – civilsamhällets styrkor och utmaningar i landsbygder