Resultatet av Skolval 2019 till Europaparlamentet klart: ”Viktigt fortsätta prata politik i skolan”

- Nu börjar det viktiga efterarbetet, att man fortsätter diskussionen i klassrummen även mellan valen. Det är viktigt för skolan att ta tillvara det ökande intresset för politik och demokratifrågor hos unga,säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Skolval 2019 drivs av Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Europeiska Ungdomsparlamentet Sverige och Ung Media Sverige på uppdrag av MUCF. Skolverket och Valmyndigheten är samarbetsmyndigheter. Det är ett simulerat val som arrangeras av elever eller av elever och skolpersonal på skolorna. Det riktar sig till årskurs 7-9 och gymnasiet inklusive särskolan.

Skolval 2019 till Europaparlamentet inleddes den 9 maj och avslutades fredagen den 24 maj. 377 av landets skolor var anmälda, vilket är nästan 40 procent fler än vid 2014 års skolval till EU. De flesta anmälda skolor finns i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Den slutliga röstsammanräkningen visar att 315 skolor rapporterat in godkända resultat.

- Att skolor inte rapporterat in sina resultat i Skolval 2019 kan bero på att de till exempel anmält men sedan inte genomfört valet. Det finns också några skolor, vars röster inte kan räknas med i det slutliga resultatet på grund av att de gjort något fel, säger Mattias Lunn, projektledare för Skolval 2019 på MUCF.

Det slutliga resultatet i Skolval 2019 redovisas på MUCF.se, uppdelat på nationell nivå, på län, på kommun och på enskild skola.

Majoriteten av landets drygt 690 000 elever i landets högstadie- och gymnasieskolor hade inte möjlighet att rösta i Skolval 2019 till Europaparlamentet.

Samtidigt visar MUCF:s rapport ”Unga med attityd 2019 – samhällsfrågor och demokrati” att unga människors intresse för samhällsfrågor, politik och EU ökar. Nio av tio unga vill till exempel att Sverige stannar kvar i EU. Rapporten visar också att intresset för politik ökar men att relativt få unga känner att de kan påverka politiker.

- En utvärdering av tidigare skolval visar att 80 procent av eleverna saknar en uppföljning på skolan och en fortsatt diskussion i klassrummet om frågor kring valet och hur det gick. I höst lanserar vi därför en mellanvalssida på MUCF:s webb som kan vara ett stöd för lärare i det här arbetet, säger Mattias Lunn.

I Prata politik på MUCF:s webbsida finns redan i dag exempel på metoder, tips och frågor som kan användas i klassrummet efter ett skolval eller besök av politiska partier.

FAKTA SKOLVAL till EU OCH RIKSDAGEN

• Skolval 2018 och 2019 till Sveriges riksdag och till Europaparlamentet arrangeras på samma sätt som vanliga val med valsedlar, valskärmar, röstlängd, valurnor och rösträknare. Syftet är att ge elever möjlighet att ta ställning för ett politiskt parti och samtidigt lära sig om demokratiska processer. 
• Skolval 2018 och 2019 till Sveriges riksdag och till Europaparlamentet arrangeras av elever eller elever och skolpersonal tillsammans på skolorna, ofta genom en elevkår eller en annan skolförening. Skolval är mer än själva valdagen, många skolor ordnar aktiviteter som debatter, temadagar och studiebesök som en del av skolans demokratiuppdrag.
• I 2014 års skolval till Europaparlamentet var 273 skolor anmälda och drygt 97 800 elever hade möjlighet att rösta. 234 skolor lämnade in godkända valresultat, 44 780 elever röstade och valdeltagandet var 45,8procent.
• I 2018 års skolval till Sveriges riksdag var 1 718 skolor anmälda och drygt 590 000 elever hade möjlighet att rösta. 1 528 skolor rapporterat in godkända resultat, 391 045 elever röstade och valdeltagandet var 79,8 procent.

Läs mer om Skolval 2018 och 2019 på MUCF:s hemsida