Pandemin drabbar civilsamhällets organisationer hårt – ny analys från MUCF
Pandemin har fått stora konsekvenser för civilsamhällets organisationer. Det visar en analys från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
Nio av tio organisationers ekonomi har påverkats negativt av pandemin och för hälften av de som svarade har påverkan varit hög eller mycket hög.
- Flera organisationer varnar också för att pandemin leder till ökad psykisk ohälsa, minskad tillgång till stöd och ett minskat deltagande i civilsamhället bland deras medlemmar och målgrupper, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har nu lämnat lägesrapporten ”Coronakrisens konsekvenser för det civila samhället - lägesbild oktober 2020” till regeringen. I den ges en lägesbild över coronavirusets konsekvenser för det civila samhället.
Analysen bygger dels på en enkätundersökning, dels på djupintervjuer med civilsamhällesorganisationer. Enkäten genomfördes 25 september till 14 oktober. MUCF har även sammanställt statistik över hur många civilsamhällesorganisationer som har tagit del av olika stödpaket och myndigheten har fört en dialog med nätverk och enskilda aktörer i civilsamhället.
- Civilsamhällets organisationer gör ett viktigt arbete med att ställa om för att möta de särskilda behov som har uppstått i skuggan av pandemin. Vår analys visar att många har fått göra stora anpassningar för att hantera krisen och att det öppnat nya möjligheter. säger Lena Nyberg.
- Men vi kan också se att pandemin riskerar att påverka organisationernas negativt under flera år framåt, både vad gäller deras ekonomi och verksamhet.
Den försämrade ekonomin beror framförallt på minskade intäkter från försäljning av varor, tjänster, utbildningar och evenemang. Vissa organisationer bedömer att deras ekonomi försämras först under 2021 och 2022. För organisationer som har personer med funktionsnedsättning som målgrupp har ekonomin påverkats mer negativt än för genomsnittet.
Digitalisering vanligast
9 av 10 organisationer uppger att de behövt ställa in någon del av sin verksamhet på grund av restriktionerna kring möten och allmänna sammankomster. De har anpassat sin verksamhet på många olika sätt, bland annat genom förändrade öppettider, mindre grupper, större lokaler och aktiviteter utomhus. Men, den klart vanligaste anpassningen är digitalisering av verksamheten.
- Digitaliseringen har inneburit ökade möjligheter men också utmaningar för civilsamhället. Digitala aktiviteter fungerar ofta väl för de som har digital kompetens. För de som inte har det eller saknar digitala verktyg blir det i stället svårare att delta i verksamheten. För att digitaliseringen ska bli en möjlighet för hela civilsamhället kommer det att behövas kompetensutveckling, verktyg och resurser, säger Lena Nyberg.
Svårare att påverka
MUCF:s analys visar att kultur- och intresseorganisationer har haft svårast för att ställa om verksamheten. Under pandemin har verksamhet för äldre ofta ställts in. MUCF:s analys pekar på att det beror på äldres ökade risk att bli allvarlig sjuka av covid-19.
Organisationer med idrottsverksamhet uppger däremot att de bara ställt in eller skjutit upp en mindre del av sin verksamhet.
Flera organisationer upplever att deras demokratiska arbete försvårats under pandemin, framförallt har det blivit svårare att bedriva påverkansarbete.
Ökad psykisk ohälsa, brist på stöd och minskat deltagande i verksamheten uppges vara de största negativa konsekvenserna för medlemmar och målgrupper. Flera organisationer väntar sig också att konsekvenserna av minskade eller otillräckliga stödinsatser kommer att leda till en ökad arbetslöshet, social och ekonomisk utsatthet.
FAKTA: Enkäten var den andra i sitt slag. Totalt svarade 317 organisationer på enkäten, varav 42 procent är lokala organisationer. 39 procent är riksorganisationer, 14 procent är regionala organisationer och 5 procent är paraplyorganisationer. Precis som under våren företrädde de flesta svarande en ideell förening. I våras svarade 216 organisationer.
KARTLÄGGNING AV KRISSTÖD TILL CIVILSAMHÄLLET
Korttidsarbete, sänkt arbetsgivaravgift och sjuklön är de vanligaste stödpaketen bland organisationerna som svarat på enkäten. Det visar statistik som samlats in under hösten över fördelningen av krisstöd från Tillväxtverket, Skatteverket, och Boverket samt MUCF. 100 av 313 organisationer uppger att de sökt minst ett av de olika stödpaketen från staten.
- Korttidsarbete, Tillväxtverket. Totalt har 1 793 ideella föreningar och stiftelser ansökt om korttidsarbete, varav 1 690 har fått stödet beviljat. De som har fått avslag har i de flesta fall behövt göra justeringar i ansökan och väntar på att få besked.
- Omställningsstöd, Skatteverket. Totalt 199 ideella föreningar och stiftelser eller fonder har fått omställningsstöd, om i genomsnitt 95 000 kronor. De flesta av organisationerna är huvudsakligt verksamma inom service, kultur eller social verksamhet. Ett antal organisationer har fått avslag på grund av att de inte uppfyllt kriterierna för stödet.
- Hyresstöd, Boverket. 264 civilsamhällesorganisationer som är hyresvärdar har sökt hyresstöd och endast två har fått avslag. Organisationerna som tagit del av stödet finns i 60 olika kommuner över hela landet, varav flest i Stockholm stad. Stödet varierar mellan cirka tusen kronor till flera hundra tusen kronor.
- Bidrag till insatser för särskilt utsatta, MUCF. Totalt sökte 231 organisationer bidraget för insatser för särskilt utsatta.17 organisationer beviljades bidrag om totalt 48 miljoner. Läs mer om bidraget till insatser för socialt särskilt utsatta på mucf.se