Ny rapport om unga hbtqi-personer: Jag är inte ensam, det finns andra som jag

Risken för depression, självmordstankar och självmordsförsök hos unga hbtqi-personer är högre än hos andra unga. De känner sig också mindre trygga i skolan och utsätts i högre grad än andra för mobbning, orättvis behandling och hot. Nära en av fem unga hbtqi-personer har någon gång funderat på att ta sitt liv. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Rapporten ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag. Unga hbtqi-personers levnadsvillkor” är ett regeringsuppdrag och den största nationella sammanställningen över unga hbtqi-personers levnadsvillkor på drygt tio år. Den visar att unga hbtqi-personer är mindre nöjda med livet i sin helhet än andra unga. Det är en skillnad som ser ut att ha ökat sedan den senaste sammanställningen gjordes. Den nya rapporten är en del i arbetet för att alla unga ska ha samma förutsättningar till goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

– Det krävs robusta attityd- och värderingsförändringar och aktiva åtgärder för att göra Sverige till ett föregångsland för unga hbtqi-personer. Vi behöver bli mycket bättre på att motarbeta diskriminering, kränkningar och våld på alla nivåer i samhället, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. De insatser som gjorts har inte gett alla de positiva effekter vi önskat. Det är oacceptabelt att unga hbtqi-personer på många sätt fortfarande är så utsatta.

Stereotypa eller traditionella könsnormer lever kvar i många skolor. Var femte elev som identifierar sig som hbtqi-person har övervägt att byta skola. Hbtqi-elever med funktionsnedsättning eller utländsk bakgrund möter dessutom ännu fler fördomar och svårigheter. Resultat ur rapporten om unga hbtqi-personers levnadsvillkor:

• Deras självskattade psykiska och fysiska hälsa är sämre än andra ungas. En minoritet anser sig ha en bra psykisk hälsa.
• De är mindre nöjda med sin skolsituation och sin utbildning än andra. En relativt stor andel svarar att de inte alltid känner sig trygga i skolan.
• De har oftare än andra unga varit arbetslösa och upplever en större utsatthet på arbetet jämfört med andra unga.
• De är mer intresserade av samhällsfrågor, politik och vad som händer i andra länder än andra unga. Men det är vanligare att unga hbtqi-personer upplever hinder när de vill vara aktiva på fritiden inom till exempel idrott.
• Det är vanligare att unga hbtqi-personer utsätts för mobbning, hot och misshandel jämfört med andra unga. Det är ovanligt att brotten polisanmäls.
• Unga hbtqi-personer utsätts för omvändelseförsök i Sverige. Regeringen bör överväga lagstiftning på området. 

Men det finns positiva exempel också. Ungdomsmottagningarna och de särskilda mötesplatserna för unga hbtqi-personer som finns i flera kommuner omnämns som viktiga. Där upplever de att de kan vara sig själva utan att hbtqi-identiteten hamnar i fokus.

– Vi hoppas att all ny kunskap som nu tagits fram och presenteras kan vara till hjälp för beslutsfattare i deras arbete att förbättra situationen för hbtqi-ungdomar. Vi tror att civilsamhällesaktörer och andra som arbetar med frågorna kan ha stor nytta av rapporten, säger Ulrika Westerlund, uppdragsansvarig hos MUCF.

I rapporten lämnas en rad förslag när det gäller lagstiftning och satsningar inom skola, arbetsliv och vård som kan förbättra situationen och levnadsvillkoren för unga hbtqi-personer.  

Rapporten finns att ladda ned på mucf:s webbsida: Jag är inte ensam, det finns andra som jag