Nu öppnar anmälan till EU-skolvalet 2024: ”En av Sveriges största demokratisatsningar för unga”

2024-01-15 - 07:15

I dag öppnar anmälan till skolval i samband med EU-valet. Skolvalet är öppet för alla högstadie- och gymnasieskolor och är en av Sveriges största demokratisatsningar för unga.

– Vi hoppas att alla skolor ger unga chansen att delta i skolval. Unga har rätt att få lära sig om det politiska systemet, demokratifrågor och hur de själva kan påverka. Beslut som tas i EU-parlamentet har stor påverkan även på ungas vardag i Sverige och deras framtid, säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Den 9 juni är det val till Europaparlamentet. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har återigen fått regeringens uppdrag att anordna skolval för Sveriges elever i högstadiet och gymnasiet i samband med EU-valet. Skolval 2024 genomförs från slutet av april till början av maj (vecka 16-18). Utvärderingar av tidigare skolval visar att elever som deltagit i skolval tycker att de lärt sig mer om hur det går till att rösta, att de fått bättre kunskap om politik och demokrati samt att de blivit mer intresserade av politik. Nio av tio lärare tycker att skolvalet gjort skillnad för ungas förståelse för demokrati och politik.

Vid skolvalet till EU 2019 deltog 315 av landets skolor och 65 630 elever. Det var en tydlig förbättring jämfört med EU-valet 2014, exempelvis ökade antalet röstande elever med 47 procent. Det speglar också ett ökande intresse för politik och samhällsfrågor bland unga. Samma utveckling syns i skolval i samband med val till riksdagen

– Det är glädjande att valdeltagandet i skolval ökar i Sveriges skolor. Samtidigt är det oroande att inte alla elever i högstadiet och gymnasiet får samma möjlighet att delta i demokratisatsningen som är en viktig del av att öka valdeltagandet vid kommande val. Regeringens mål är att stimulera till samtal om politik i skolan, att öka elevers kunskap om demokrati och ungas möjlighet att delta i politiska processer, säger Lena Nyberg.

Skolval arrangeras mer sällan, i skolor med anpassad skolgång (fd särskolor) eller i gymnasieskolor med yrkesprogram. Dessutom arrangerar friskolor skolval i betydligt lägre grad än kommunala skolor. Det skapar ojämlika villkor för unga när det gäller att lära sig om demokrati, hur det går till att rösta och att engagera sig.

Ökar ungas kunskap

Skolval är särskilt viktigt för elever som inte talar om demokrati och politik hemma, elever med särskilda behov, yngre elever eller de som inte har erfarenhet av demokrati från sina hemländer. Unga födda utomlands tycker i högre grad än övriga elever att deras kunskap om demokrati och politik har ökat tack vare skolvalet.

– Skolval är en konkret metod som lär unga som hur viktigt det är att rösta, som lär dem om det partipolitiska systemet och om hur de själva kan påverka. För att garantera en likvärdig utbildning är det särskilt viktigt med insatser i skolor i de kommuner som historiskt sett har lågt valdeltagande. Ungas tilltro till och förståelse för samhällets demokratiska processer är viktigare än någonsin, säger Lena Nyberg.

MUCF:s rapport Fokus 21 visar att det finns ett stort och stabilt intresse för politik och samhällsfrågor hos unga i Sverige. Unga i Sverige är också intresserade av EU och det som händer i Europa. Samhällsengagemanget skiljer sig dock mellan olika grupper av unga och få unga känner att de kan påverka politiker. Framför allt upplever allt fler tjejer att de inte själva kan föra fram åsikter till beslutsfattare.

EU-beslut viktiga för unga

Enligt EU:s senaste ungdomsenkät från 2021 så tycker unga att det är svårare att påverka på EU-nivå jämfört med andra nivåer.

–  Det är viktigt att vi lyfter och diskuterar ungas möjligheter att delta i alla demokratiska processer, från lokal nivå upp till EU-nivå. Beslut som tas i EU påverkar allas vardag i Sverige och det är viktigt att fler unga intresserar sig för Europas framtid, säger generaldirektör Lena Nyberg.

MUCF:s rapport ”Ungas röst” redovisar valdeltagandet i Sverige bland samtliga röstberättigade ungdomar i åldern 18–25 år. Den visar bland annat att socioekonomiska förutsättningar är tätt sammankopplade med om unga väljer att rösta. 

När det gäller ungas valdeltagande (18–24 år) i riksdagsvalet så låg andelen unga röstande på mellan 70 och drygt 80 procent från 2002 till 2018. Ungas intresse för valet till Europaparlamentet är betydligt lägre endast 44 procent av unga röstade i det senaste valet 2019 (data från ungidag.se).

Fakta/Skolval

  • De första skolvalen i samband med allmänna val anordnades i slutet av 1960-talet. 1998 sammanställdes valresultaten nationellt för första gången. Sedan 2002 har MUCF ansvarat för skolval i samband med allmänna val (riksdagsvalen) och sedan 2014 även i samband med Europaparlamentsvalet.
  • Skolval arrangeras på samma sätt som vanliga val med valsedlar, valskärmar, röstlängd, valurnor och rösträknare. Skolorna väljer själv vilken dag de ordnar skolval mellan 15 april till 17 maj (vecka 16-20).  
  • MUCF har genomfört skolval i samarbete med flera olika aktörer, däribland andra myndigheter samt elevorganisationer. Anmälan för att delta i EU-skolvalet 2024 gös på MUCF:s hemsida.