MUCF:s generaldirektör: ”Ungas rätt till fritid på lika villkor en viktig samhällsfråga”

2019-11-04 - 10:00

Fritiden är viktig för ungas personliga och sociala utveckling. Den kan stärka självkänsla och vara en viktig arena för unga att känna inflytande över sitt liv. Nästa år blir barnkonventionen, som slår fast barns rätt till fritid, del av svensk lagstiftning.

- Ungas fritid är en viktig samhällsfråga, fritidsaktiviteter ger unga möjlighet att utvecklas och delta i samhällsdebatten. Vi ser behov av nationella initiativ för att förbättra villkoren för och bemötandet i fritidsaktiviteter för unga hbtq-personer, unga på landsbygd och glesbygd, nya i Sverige samt i utsatta områden, säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

I en internationell jämförelse är unga i Sverige aktiva. De allra flesta unga deltar i olika aktiviteter på sin fritid men andelen är lägre i så kallat utsatta områden, på landsbygd och i glesbygd. Unga med begränsade ekonomiska resurser, utrikesfödda tjejer, unga hbtq-personer och unga med funktionsnedsättning är mindre aktiva på sin fritid och deltar inte lika mycket i organiserade fritidsaktiviteter som andra unga

Föreningsdeltagandet bland unga minskar över tid. Andelen barn och unga som har uppdrag i styrelser, kommittéer eller som är ledare minskar också.

I låginkomstområden är det vanligare att unga besöker fritidsgårdar, ungdomens hus och bibliotek medan de i höginkomstområden i större utsträckning är med i organiserade aktiviteter som kostar pengar, till exempel föreningsidrott och musik- och kulturskolor. Unga från så kallat utsatta områden efterfrågar också satsningar på fritidsgårdar i högre utsträckning än unga från privilegierade områden.

Unga avstår för att de inte har råd

Enligt MUCF:s rapport ”Fokus 14 - om ungas fritid och organisering” har var åttonde ungdom i åldern 13–19 år avstått från fritidsaktiviteter för att de själva eller familjen inte har råd.

I Norge och på Island har myndigheterna infört så kallade fritidskort för att ge fler barn och unga möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och föreningsliv. 

- I dag riskerar många unga att gå miste om ett viktigt stöd i sin utveckling genom att de inte har tillgång till fritidsaktiviteter eller ekonomiska möjligheter att delta. Vi välkomnar en diskussion och goda lösningar som leder till att alla barn och unga får tillgång till en meningsfull och utvecklande fritid, säger Lena Nyberg.

Flera hinder i gles- och landsbygd

MUCF:s ungdomsenkät 2018 visar att unga i ej utsatta områden har ett rikt utbud av fritidsaktiviteter. Flera säger att de skulle vilja göra fler saker men att tiden inte räcker till. För dem är köer till aktiviteter och brist på tid de främsta hindren för att kunna delta.

I landsbygd, glesbygd och så kallat utsatta områden i städer saknar unga aktiviteter som de själva vill delta i och mötesplatser där de känner sig inkluderade. Unga får själva ta stort ansvar för att organisera fritidsaktiviteter. Långa avstånd, långa restider och brist på utbyggd kollektivtrafik är hinder för att kunna delta. 

Efterfrågan på mötesplatser för unga i Sverige är stor, särskilt bland unga nyanlända. Samtidigt visar MUCF:s rapport ”Kartläggning av öppen fritidsverksamhet (2016)” att unga med funktionsnedsättning, unga som identifierar sig som flickor och unga hbtq-personer har undvikit att besöka fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemötta.

MUCF:s kartläggning av kompetens- och utvecklingsbehov i öppen fritidsverksamhet i 212 av 290 kommuner visade ett tydligt behov av kompetensutvecklande insatser för fritidsledare och ett strukturerat aktivitetsbidrag för öppen fritidsverksamhet.

- Öppna fritidsverksamheter har en viktig roll i arbetet med att stärka ungas inflytande och delaktighet i samhället. Det är viktigt att fritidsledare och andra ansvariga kan möta de behov unga har att diskutera samhällsfrågor och fundera över den egna rollen i samhället och demokratin, säger Lena Nyberg.

FAKTA/Unga och fritid

  • Barnkonventionen, artikel 31 säger att alla barn har rätt till fritid, lek och vila. Ett av regeringens mål för ungdomspolitiken är också att alla unga ska kunna ha en utvecklande och meningsfull fritid. MUCF ska verka för att uppnå regeringens mål och arbeta med ett ungdomsperspektiv, det vill säga att lyssna på unga, att ha kunskap om unga och att unga inte är en homogen grupp. Myndigheten ärockså ett stöd för den öppna fritidsverksamheten.

  • Var tredje år genomför MUCF en nationell ungdomsenkät till ett representativt urval av 16 till 25-åringar med frågor om bland annat deras fritidsvanor. Enkäten ligger sedan till grund för flera rapporter. På www.ungidag.se kan du följa utvecklingen över tid för olika grupper unga, bland annat statistik över hur många unga som besöker bibliotek, idrottar och är medlemmar i föreningar.

  • Fritidskort I Norge och på Island. Norska regeringen satsade i våras tio miljoner norska kronor på ett pilotprojekt med fritidskort för barn och unga i kommunerna Arendal och Vadsø för att ge fler barn och unga möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Förebilden är Island där myndigheter infört ett bidrag för fritidsaktiviteter inom konst, idrott och musik för att minska drogmissbruk och utanförskap bland unga. Satsningen på Island ökade både antalet föreningar och ungdomar som deltar i fritidsaktiviteter.

  • Satsningar i Sverige. I Sverige lade kristdemokraterna nyligen fram ett förslag om nationellt fritidskort för barn och unga. Tidigare har enstaka kommuner testat idén, till exempel Järfälla kommun som infört fritidscheck på 750 kronor per år för varje barn mellan fem och tjugo år. Under fyra år. 2016 till 2019, har de flesta av Sveriges kommuner kunnat ordna gratis sommarlovsaktiviteter för barn mellan 6 och 15 år tack vare en satsning från regeringen på 200 miljoner kronor per år 2016-2019. I år har alla kommuner deltagit i satsningen.

  • 50 miljoner till öppen fritidsverksamhet. 2018 fördelade MUCF ett statligt stöd på totalt 50 miljoner kronor till fritidsgårdar och motsvarade öppen fritidsverksamhet som en särskild satsning på unga. I en av tre kommuner ledde det till ökat antalet flickor i öppen fritidsverksamhet, mer riktade insatser för unga hbtq-personer och för unga med funktionsnedsättning.