MUCF i ny rapport: Fler insatser behövs för att ge alla unga inflytande

Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

- Många kommuner bedriver ett impo­nerande arbete för att skapa delaktighet och inflytande för unga. Men vi ser stora skillnader, både sett till ambitionsnivå och till hur stor grupp unga som nås. Därför föreslår vi nu fler och fördjupade insatser för att öka ungas kunskaper om demokrati och delaktighet i lokala beslutsprocesser, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Rapporten är en del av myndighetens uppföljning av de nationella ung­domspolitiska målen. Den bygger på resultat från tre enkätunder­sökningar (Ungdomsenkäten, Attityd- och värderingsstudien 2019, MUCF:s och SKL:s enkät om ungas politiska deltagande) och 24 intervjuer med fokusgrupper, både unga och tjänstepersoner, i sex kommuner i olika delar av landet.

Enligt ungdomspolitiken ska unga ha makt och inflytande över samhällsutvecklingen. Ungas rätt till inflytande är också fastslagen i flera lagar, bland annat kommu­nallagen, skollagen och socialtjänstlagen. Ungas rättigheter finns beskrivet i EU:s olika fördrag och artiklar. Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, som blir del av svenska lagstiftning 2020, ska barn upp till 18 år kunna göra sina röster hörda samt bli informerade om beslut som gäller dem.

Små möjligheter påverka

FOKUS-rapporten visar att unga generellt har begränsade möjligheter att få inflytande på lokal nivå. Unga som intervjuats säger att de oftast inte vart de ska vända sig för att påverka eller hur de ska göra för att påverka. Många saknar tillit till politiker och kommunala tjänstepersoner.

- Det här tyder på att ett av de viktigaste målen med den natio­nella ungdomspolitiken inte infrias. I ett bredare perspektiv är det också oroväckande eftersom de på sikt kan undergräva tilltron till demokrati och leda till en försvagning av det politiska systemet, säger Lena Nyberg.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, undersökt ungas inflytande lokalt. Enkäten skickades i våras ut till totalt 310 kommuner och regioner. En majoritet, 243 kommuner och 17 regioner, svarade.

Sammantaget visar resultaten att ungas möjligheter att göra sina röster hörda har ökat då de oftare får chansen att föra dialog med beslutsfattare. Men ungas åsikter och kunskaper tas oftast inte med när beslut fattas på lokal nivå. (Läs mer om enkätundersökningen)

- Kommuner behöver arbeta med att nå fler unga. Majoriteten av de unga vi mött och som har erfarenhet av att delta i till exempel ungdomsråd känner att de kunnat påverka, många lyfter också att det varit viktigt för deras personliga utveckling, säger Victoria Carlsson Wahlgren, senior utredare, på MUCF.

Intervjuerna med unga visar att de vill bli tillfrågade i ett tidigt skede om sådant som berör dem. Återkoppling är viktigt. Samtidigt upplever flera tjänstepersoner att det är svårt att nå ut med information och att få unga att utnyttja de möjligheter som finns.

Engagemang och långsiktighet

”Modiga” chefer och politiker i kommunen samt engagerade tjänstepersoner är ofta avgörande om arbetet med att ge unga inflytande ska lyckas. Det är också viktigt att arbeta långsiktigt, att ha flera olika former för ungdomsinflytande och att engagera flera olika förvaltningar.

- Engagerade politiker tillsammans med förvaltningschefer är mycket viktiga för att unga ska få inflytande. Tillsammans med undervisningen i skolan kan unga lära sig inflytande om de praktiskt får öva i den lokala politiken, säger Victoria Carlsson Wahlgren.

Rapporten visar att det finns flera olika sätt att erbjuda unga delaktighet och inflytande lokalt, något som MUCF välkomnar eftersom olika insatser attraherar olika grupper av unga. MUCF menar att varje kommun bör anta grundläggande riktlinjer för sitt arbete med ungas inflytande men att lokala behov och förutsättningar måste få styra hur verksamheterna ska utformas.

MUCF ser ett värde i att unga och äldre integreras i samma forum eftersom detta skapar möten över åldersgränser. Särskilda strukturer för unga riskerar också att reducera inflytande till att handla om frågor som särskilt anses beröra unga. Myndigheten vill också att alla kommuner inför en möjlighet för unga att lämna in medborgarförslag. MUCF hoppas också kunna fortsätta samarbetet med SKL för att kunna göra återkommande kartläggningar av kommuners och regioners inflytandearbete för unga.

Förslag till regeringen

MUCF lämnar i rapporten ett antal förslag till regeringen för att myndigheten ska kunna arbeta att stödja arbetet med ungas inflytande, bland annat ökade statsbidrag till kommuner och regioner för att stärka ungas inflytande på lokal nivå, en ökad satsning på demokratifrågor i skolorna, att alla kommuner gör det möjligt för unga att lämna in medborgarförslag och att sänkt rösträttsålder till 16 år införs på försök vid val till kommunfullmäktige i utvalda kommuner 2022 och 2026.

FAKTAPUNKTER:

• Nationell ungdomspolitik. Målet för den svenska ungdomspolitiken är att unga ”ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen”. Unga ska kunna göra sina röster hörda i frågor som berör dem men även i frågor som har betydelse för samhället i stort. Alla statliga beslut och insatser som berör unga mellan 13 och 25 år ska ha ett ungdomsperspektiv.
• Ungas intresse för politik. Senaste demokratiutredningen konstaterar att unga och äldre är lika intresserade av politik men unga röstar i mindre utsträckning och är mer sällan medlemmar eller aktiva i politiska par­tier eller föreningar. Unga är underrepresenterade i politiska församlingar. Samtidigt deltar en större andel unga jämfört med äldre i andra former av politiska aktiviteter, exempelvis demonstrationer.
• Låg tilltro. MUCF:s enkätundersökningar visar att färre än hälften av de unga anser att vanliga människor kan föra fram åsikter till de som bestämmer. Sex av tio upplever att de som bestämmer varken lyssnar på eller bryr sig om människors förslag och åsikter.
• Sänkt rösträtt i Norge och Tyskland. Försök med sänkt rösträttsålder har genomförts i flera andra länder, bland annat Norge och Tyskland. Utvärderingar har visat på ett större valdeltagande för förstagångsväljare i åldern 16–17 år. Erfarenheter från Norge pekar också mot att en sänkning av rösträttsåldern leder till att en större andel yngre politiker blir valda- Den senaste demokratiutredningen i Sverige föreslog att sänkt rösträttsålder (till 16 år) bör införas på försök i utvalda kommuner.