Lupp-enkäten hyllas: ”Ger konkreta resultat lokalt och regionalt för unga”
I mer än 15 år har svenska beslutsfattare använt sig av ungdomsenkäten Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitiken) för att få en bild av ungas syn på bland annat demokrati, arbete och framtidsvisioner. Under åren 2015 och 2018 genomfördes enkäten i 101 kommuner och regioner.
Den utvärdering som Myndigheten för ungdoms och civilsamhälle, MUCF, gjort visar att 7 av 10 kommuner menar att Lupp lett till förändringar av ungdomspolitiken.
Lupp-enkäten görs för att kommuner, stadsdelar eller regioner ska få kunskap om ungas levnadsvillkor, deras erfarenheter och synpunkter. MUCF ansvarar för att utveckla och utvärdera enkäten, kommunerna ansvarar för att genomföra undersökningen, sprida resultatet och att genomföra lokal och regional ungdomspolitik. MUCF erbjuder information, erfarenhetsutbyte samt det webbaserade analysverktyget Lupportalen.
- Beslut som rör unga ska bygga på kunskap om unga. Kommuner, regioner och stadsdelar behöver ha kunskap om ungas levnadsvillkor och hur dessa förändras över tid. Det är viktigt om beslutsfattare ska kunna skapa goda förutsättningar för unga att leva, verka och bo, säger generaldirektör Lena Nyberg.
MUCF och tidigare Ungdomsstyrelsen har i mer än 15 år erbjudit alla Sveriges kommuner att genomföra Lupp-enkäten. Frågorna delas in i fem huvudområden: utbildning och lärande, hälsa och utsatthet, inflytande och representation, arbete och försörjning samt kultur och fritid.
Över 180 kommuner har någon gång genomfört enkäten och cirka 100 kommuner gör det återkommande. Samtliga tillfrågade är nöjda eller mycket nöjda med Lupp som verktyg för att utveckla ungdomspolitiken.
Rapporten ”Luppföljning 2015-2018 - Bättre lokal ungdomspolitik genom Lupp” är den tredje i sitt slag.
Den bygger på en enkät bland alla kommuner och regioner som använt sig av ungdomsenkäten under de senaste tre åren. 64 procent av kommuner och regioner svarade och fjorton nyckelpersoner har intervjuats för att komplettera och säkerställa resultatet i studien.
Utvärderingen visar att samtliga som intervjuats är nöjda eller mycket nöjda. Sju av tio menar också att Lupp lett till förändringar av ungdomspolitiken samt nya arbetssätt, till exempel nätverk, styrgrupper och andra forum. Så här svarar några tillfrågade:
”Barn och ungdomsfrågor är viktiga och finns med som ett strategiskt område, utan Lupp hade vi inte haft de diskussionerna. Vi har haft samråd där regionen tagit fram en utvecklingsstrategi, det har varit en samsyn att det är viktigt både från lokal och regional nivå.”
”När ungdomarna involveras blir de även mer engagerade och känner att de blir lyssnade på och får känna att de faktiskt får vara med och påverka.”
Rapporten visar på flera goda exempel på strategiskt ungdomsarbete lokalt och regionalt. Så här säger en av de intervjuade: Våra tjejer var jättestressade på gymnasiet och vi låg högst i vårt län. Den informationen hade vi inte fått fram annars. Där har vi arbetat mycket efteråt och försökt göra något åt problemet.”
- Utvärderingen av Lupp visar hur viktigt det är att följa upp ungdomsarbetet i kommunen, att lyssna på och involvera unga och att det ger konkreta resultat i det politiska arbetet lokalt och regionalt, säger Stefan Holmgren, avdelningschef på MUCF.
- Samtidigt visar undersökningen att möjligheterna med Lupp inte utnyttjas fullt ut och att verktyget skulle kunna påverka politiken mer än vad det gör idag. Det är en utmaning som MUCF kommer att fortsätta arbeta med.
Antalet kommuner som använder Lupp ökar och totalt har över hälften av alla kommuner i Sverige någon gång använt sig av verktyget. Tidigare utvärderingar av Lupp-arbetet genomfördes 2009 och 2014, och de presenterades i rapporterna Lupp på allas läpp och Lupp på allas läpp 2010-2013.
Kontaktperson: Cecilia Ilhammar, avdelningens för kunskapsstöd, 010-160 10 36, cecilia.ilhammar@mucf.se