Bostadsort och bakgrund spelar stor roll för ungas valdeltagande

Fler unga kvinnor än män väljer att använda sin rösträtt i val till riksdag, region- och kommunfullmäktige. Utbildning, födelseland, bostadsort och boendeform spelar stor roll för om unga utnyttjar sin rätt att rösta. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. – Det är första gången en sådan här studie görs. Vi ser stora skillnader i valdeltagande mellan dem som bor i socioekonomiskt svaga och starka områden. Det är djupt oroväckande både för det politiska systemet och demokratins framtid, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Rapporten ”Ungas röst” är den första studien i sitt slag som redovisar valdeltagandet i Sverige bland samtliga röstberättigade ungdomar i åldern 18–25 år. Den ingår i det demokratiuppdrag som regeringen gav MUCF i mars 2020 och ger en översikt av ungas röstande 2018 och vilka faktorer som påverkar deras valdeltagande. Rapporten visar att de socioekonomiska förutsättningarna är tätt sammankopplade med om unga väljer att rösta.

Valdeltagandet bland unga varierar. Högst valdeltagande i riksdagsvalet 2018 hade Lomma med 93,4 procent, lägst hade Haparanda med 70,9 procent. Bland dem som bodde i storstäder och i pendlingskommuner röstade 87 procent, medan siffran i landsbygdskommuner var 79,9 procent.
Exempel på vad som påverkade ungas valdeltagande:
Kön. Valdeltagandet var högre bland unga kvinnor jämfört med unga män. Detta gäller samtliga val och årskullar (18–25 år). I riksdagsvalet röstade 87,1 procent av kvinnorna och 82,1 procent av männen.
Födelseland. Utrikes födda röstade i lägre utsträckning än inrikes födda. Valdeltagandet var även lägre bland unga med utländsk bakgrund (personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar).
Utbildning. De med högre utbildning eller förvärvsarbete röstade i högre grad än de som saknade utbildning eller arbete. Föräldrarnas utbildningsnivå påverkade också ungas valdeltagande. I riksdagsvalet röstade drygt 93 procent av unga med behörighet till högskolan och cirka 85 procent av dem som saknade högskolebehörighet.
Boendeform. Valdeltagandet var högre bland unga som bodde i äganderätt/bostadsrätt jämfört med dem som bodde i hyresrätt.

Socioekonomiska skillnader
Det fanns betydande skillnader i valdeltagandet mellan olika områden inom samma kommun. Högst deltagande fanns i områden med goda eller mycket goda socioekonomiska förutsättningar, som Danderyd utanför Stockholm, Björlanda i Göteborg och Annehem i Lund. Lägst var det i Örtagården i Malmö, Bergsjön i Göteborg och Rinkeby och Fittja i Stockholm.
Endast 73,6 procent av de unga i områden med socioekonomiska utmaningar röstade i riksdagsvalet 2018, medan 91,2 procent röstade om de bodde i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Skillnaderna gällde även i valen till landsting (nuvarande regioner) och kommuner.
Störst skillnader i ungas valdeltagande mellan olika socioekonomiska områden i samma kommun fanns i Södertälje, Malmö och Göteborg. Minst skillnader syntes i Pajala, Sorsele och Överkalix. I Stockholms kommun skilde det 30 procent i deltagandet mellan de centrala stadsdelarna och Rinkeby.

– De stora skillnaderna i röstdeltagandet mellan ungdomar i olika socioekonomiska områden är allvarliga och motverkar de demokratiska principerna om allas rätt att delta i val oavsett uppväxtvillkor eller bostadsort. Vår rapport visar att det behövs många åtgärder för att höja valdeltagandet bland alla unga. I områden där röstandet är särskilt lågt ser vi att riktade satsningar vore bra, säger Lena Nyberg.

- Om skillnaderna fortsätter att växa riskerar det att spä på misstron och apatin bland unga. Skolan är här en avgörande aktör i det långsiktiga arbetet med att stärka ungas demokratiska förmåga, fortsätter Lena Nyberg. Skolval och demokratifrämjande arbete är viktiga pusselbitar för att bygga upp ungas demokratiska förmåga.

Intervjuer med unga
MUCF genomförde hösten 2021 intervjuer med 54 ungdomar med olika socioekonomiska och etniska bakgrunder. De intervjuade var bosatta i Boden, Gagnef, Leksand, Stockholm, Malmö, Nacka och Värmdö.

– Syftet var att öka förståelsen för hur unga tänker om allmänna val, om att delta i val och om rösträttsåldern. Vi ville också veta vad som kan få fler att vilja rösta. En återkommande synpunkt var hur viktig skolans roll är. Det är där unga lär sig om valsystemet, om demokratin och de enskilda partiernas politik, säger Cecilia Ilhammar, uppdragsansvarig hos MUCF.

Rapporten ”Ungas röst” finns att läsa och ladda hem på mucf.se.

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Statistik
Statistiken från SCB inkluderar alla ungdomar som vid valdagen 2018 var mellan 18–25 år och som hade rätt att rösta i riksdags-, region- eller kommunvalet (totalt 818 867 individer). Uppgifterna har sedan kompletterats med annan information från SCB:s olika register, bland annat kön, ålder, födelseland, civilstånd och utbildning.

Regionala statistikområden
Statistiska centralbyrån, SCB, fick 2018 i uppdrag av regeringen att ta fram en rikstäckande områdesindelning för statistisk uppföljning av socioekonomisk segregation. Uppdraget innebar att regionala statistikområden (RegSO) skapades. Den rikstäckande indelningen gäller från 1 juni 2020 och följer läns- och kommungränserna. RegSO delar in Sverige i 3 363 områden med en befolkning mellan 663 och 22 622 invånare. Antalet RegSO i kommunerna varierar från 2 till 147 per kommun. Länk till karta över segregationen i Sverige på delmos.se
Det högsta valdeltagandet i 2018 års riksdagsval bland unga i åldrarna 18–25 år var 98,4 procent, i ett RegSO i Värnamo kommun. Det lägsta valdeltagandet var på 54,1 procent och fanns i ett RegSO i Södertälje kommun.

MUCF:s demokratiuppdrag
I mars 2020 fick MUCF ett tvåårigt uppdrag av regeringen att främja ungas förutsättningar att delta i demokratin. Fokus är på den lokala demokratin i kommuner, stadsdelar och civilsamhällesorganisationer. 

• I januari 2021 tecknade MUCF avtal med Lycksele, Västerås, Kungsbacka, Skövde, Växjö, Karlskoga/Degerfors och Region Gävleborg för att ta fram verktyg och modeller för att främja ungas delaktighet i demokratin.
• MUCF fördelade 15,5 miljoner kronor till 23 projekt under 2020 och 2021. Projekten syftade till att få fler människor att rösta i områden med lågt valdeltagande eller att på annat sätt stärka deras möjlighet till inflytande, insyn och delaktighet mellan valen.
• MUCF har tagit fram metodmaterial och läromedel riktade till skolan, bland annat Demokratihandboken, Prata demokrati, Prata EU och Prata politik. 
• Hösten 2021 skrev generaldirektör Lena Nyberg under Deklarationen för en stark demokrati, vilket förbinder MUCF att bidra till de mål som anges i deklarationen för att på olika sätt främja och stärka demokratin i Sverige.