Utnyttja civilsamhällets inkluderande kraft!
Debatt: Genom omfattande insatser av organisationer som Röda Korset, Refugees Welcome, Fryshuset och Hej främling lyckades Sverige ge flyktingar ett bättre mottagande under det senaste årets flyktingsituation än vad den offentliga sektorn hade klarat på egen hand.
Nu måste vi ta tillfället i akt och skapa långsiktiga förutsättningar för civilsamhället att vara en inkluderande kraft i samhället. För det krävs bättre samverkan mellan civilsamhället och offentlig sektor samt ökad kunskap hos de som arbetar inom offentlig sektor om föreningars villkor och betydelse.
Rapporten Flyktingmottagandet - det civila samhällets roll och villkor som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, lämnar till regeringen idag visar att det civila samhället har en nyckelroll i mottagandet och etableringen av nyanlända samt att de ideella föreningarna har stor kompetens och drivkraft i arbetet.
Offentlig sektor behöver större kunskap om organisationers villkor
Rapporten visar också att företrädare i flera organisationer anser att medarbetare i statliga myndigheter, landsting, regioner och kommuner inte har tillräcklig kunskap om organisationernas villkor och förutsättningar att driva sin verksamhet.
Det kan handla om hur förändrade bidragsregler påverkar organisationernas arbete – för kortsiktiga projektbidrag med specifika teman kan begränsa organisationernas möjligheter att arbeta effektivt och planera sin verksamhet på längre sikt.
Även de kriterier och regler som offentlig sektor ställer vid upphandlingar av offentliga tjänster kan försvåra för det civila samhället att delta. Organisationerna upplever även att tjänstepersoner är osäkra på och inte har tillräcklig kunskap om upphandlingsregler. Detta gäller bland annat Idéburet–Offentligt partnerskap (IOP-avtal) där framförallt politiker och tjänstepersoner som upphandlar olika former av välfärdstjänster behöver ha mer kunskap.
För att organisationerna ska kunna bidra mer i samhällsutvecklingen behöver dessa förutsättningar ses över. En möjlig väg är att förenkla regelverk och minska administrationen samt erbjuda mer långsiktiga ekonomiska villkor för det civila samhället.
Offentlig sektor behöver utveckla dialogen för bättre samverkan
Rapporten visar också att företrädare i flera organisationer anser att tjänstepersoner i offentlig sektor inte är tillräckligt bra på bemötande och samverkan. Och att samhällets resurser i arbetet med mottagande och integration av nyanlända skulle kunna användas mer effektivt genom bättre samordning i kommunen.
Många organisationer påtalar att flykting- och integrationsfrågor ofta ligger på flera olika kommunala förvaltningar men även att samordningen mellan föreningar brister. Många organisationer har liknande verksamhet i samma geografiska område utan att känna till varandra. Organisationerna efterlyser en förbättrad dialog och samverkan både mellan föreningarna, inom kommunen och mellan olika aktörer.
Allt för många som arbetar i offentlig sektor är ängsliga och vågar inte samverka med civilsamhällets aktörer. Det finns behov av en utbildningssatsning av tjänstepersoner för att stärka dialogen och samverkan mellan civilsamhället och offentlig sektor.
Att stärka civilsamhället är att stärka demokratin och ett öppet och inkluderande Sverige. Att värdesätta och främja kunskap om det civila samhället och dess villkor borde vara ett centralt mål för beslutsfattare på alla nivåer. Vi måste med gemensamma krafter ge goda förutsättningar så att alla kan etablera sig i samhället.
Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF
Debattartikel publicerad i Dagens samhälle 2016-09-30