Sämre villkor för unga hbtqi
Unga hbtqi-personer har sämre levnadsvillkor än andra unga inom en rad olika områden. Det gäller bland annat hälsa, utbildning, fritid och utsatthet. På vissa områden har dessutom utvecklingen försämrats under de senaste åren. Det visar rapporten ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” som MUCF presenterade på Pridehuset i Växjö 11 maj.
Ett område där skillnaderna är särskilt tydliga är den psykiska hälsan. Bara 31 procent av unga hbtq-personer svarar att de har god psykisk hälsa. Det ska jämföras med 61 procent bland andra unga. Nära en av fem hbtq-unga har övervägt att ta sitt liv under det senaste året.
- Det är ingen munter läsning i den här rapporten. Det är tidvis helt förfärligt, och det är tydligt att det behövs mer insatser för att unga hbtqi-personer ska få bättre levnadsvillkor, säger Jennie Bloom-Rudhe, biträdande avdelningschef på MUCF.
Knappt hälften är nöjda med livet
Unga hbtq-personer är också mindre nöjda med livet som helhet; bara 47 procent jämfört med 73 procent av andra unga. Här går utvecklingen dessutom åt fel håll. Skillnaden mellan grupperna har ökat sedan 2012, då 69 procent unga hbtq-personer var nöjda med livet.
Sämre förutsättningar i skolan
Bland unga hbtq är en lägre andel trygga i skolan än bland andra unga. De utsätts i högre utsträckning för mobbning, orättvisor och hot, ofta kopplat just till att de är hbtq-personer.
- Unga hbtqi-personer blir diskriminerade och det leder till ohälsa, otrygghet och sämre skolresultat. Elever som upplever trygghet och inkludering i skolan mår bättre, ökar chanserna för bättre studieresultat, kunskapsinlärning och ökad närvaro. Och vi har skolplikt i Sverige. Det betyder att alla barn måste vara där – då är det vår plikt att se till att alla våra barn är trygga på den platsen, säger Suzana Mocevic, uppdragsledare på MUCF.
Normer kan förändras genom medvetet arbete
Det finns flera lag- och regelverk som styr att vi ska agera för alla barns rätt att vara trygga och mötas av likvärdig behandling. Men normer styr mycket av vårt agerande, och det är normer skolorna måste arbeta med om de ska nå förändring. Det finns en utbredd heteronorm i skolan, och den som avviker från normen möts ofta av negativa attityder. Samtidigt är många skolor medvetna om det här, och det finns stor vilja att agera och förändra.
Det är fler som arbetar för att öka inkluderingen, det ser vi i våra undersökningar. Men skolorna saknar verktyg att jobba med. Därför har vi tagit fram ett utbildningspaket som innehåller både kunskap om normer och hbtqi, och konkreta verktyg att arbeta med på skolan. Det finns lösningar, och vi behöver hitta dem tillsammans, säger Suzana Mocevic.
Här finns webbutbildningspaketet Öppna skolan.
Här hittar du första delen av utbildningen.
Här finns den nya modulen i utbildningen, Din roll i skolan.
Här hittar du rapporten Jag är inte ensam, det finns andra som jag. Unga HBTQI-personers levnadsvillkor.
*HBTQ och HBTQI används i olika delar av rapporten, beroende på att intersexpersoner inte ingår i alla undersökningar.