Hoppa till huvudinnehåll
 

Otrygghet för hbtqi-personer i skolan

Nyhet -

Nu har skolorna startat för vårtermin full av plugg, kompisar och häng. Men skolstart betyder inte något positivt för alla. Unga hbtqi-personer har det sämre i skolan än andra. De upplever mer mobbing, och mer otrygghet. 61 procent döljer att de är hbtqi-personer. En av fem har funderat på självmord det senaste året.

närbild ung person otrygghet

Skolan är ett av fundamenten i ungas liv. Desto viktigare att det är en plats där de kan vara trygga och ta del av det skolan erbjuder. Och till stor del är det så. Tusentals lärare, rektorer och annan skolpersonal sliter för att göra skolan till en trygg och positiv lärmiljö. Men det finns fortfarande grupper som inte har samma förutsättningar som andra. Och här sticker unga hbtqi-personer ut. 10 procent av dem blir mobbade, att jämföra med 6 procent av andra unga. Bara 58 procent unga hbtqi-personer känner sig trygga, medan 72 procent av andra unga är det. Och 61 procent döljer att de är hbtqi-personer. *

- Unga hbtqi-personer blir diskriminerade i skolan. Det leder till ohälsa och otrygghet. Och till sämre skolresultat. Elever som känner trygghet och inkludering i skolan mår bättre, har högre närvaro, ökar chanserna till kunskapsinlärning och bättre studieresultat. Skolplikten innebär att alla barn måste vara i skolan. Då är det vår plikt att se till att alla våra barn är trygga på den platsen, säger Suzana Mocevic, uppdragsledare på MUCF.

Mår sämre i livet som helhet

Unga hbtqi-personer mår sämre än andra unga på flera områden. Ett område där skillnaderna är särskilt tydliga är den psykiska hälsan. Bara 31 procent av unga hbtq-personer svarar att de har god psykisk hälsa. Det ska jämföras med 61 procent bland andra unga. Nära en av fem hbtqi-unga har övervägt att ta sitt liv under det senaste året.

- Det här är helt oacceptabelt. Det är väldigt tydligt att det behövs mer insatser för att unga hbtqi-personer ska få bättre levnadsvillkor. Skolan är en plats som har förutsättningar att göra reell skillnad, säger Jennie Bloom, enhetschef på MUCF.

Normer styr agerande

Det finns flera lag- och regelverk som styr att vi ska agera för alla barns rätt att vara trygga och mötas av likvärdig behandling. Men normer styr mycket av vårt agerande. Det finns en utbredd heteronorm i skolan, och den som avviker från normen möts ofta av negativa attityder. Samtidigt är många skolor medvetna om det här, och det finns stor vilja att agera och förändra:

- Det är många som arbetar för att öka inkluderingen. Men de saknar verktyg att jobba med. Därför har vi tagit fram ett utbildningspaket som innehåller både fakta om normer och hbtqi, och konkreta verktyg att arbeta med på skolan och i samtal med vårdnadshavare, säger Jennie Bloom.

 

Här finns webbutbildningspaketet Öppna skolan

Här hittar du första delen av utbildningen, Öppna skolan - Hbtqi

Här finns modul nummer 2 i utbildningen, Din roll i skolan

Här hittar du Öppna skolan - Skolans uppdrag för dig som ska prata hbtqi och inkludering med vårdnadshavare.

Här hittar du rapporten Jag är inte ensam, det finns andra som jag – om unga HBTQI-personers levnadsvillkor

 

*Jag är inte ensam, det finns andra som jag - Rapport om unga hbtqi-personers levnadsvillkor