Många kommuner saknar mötesplats för unga hbtqi-personer

Nyhet -

Antalet fysiska och digitala mötesplatser för unga hbtqi-personer i Sverige har ökat med 65 procent sedan 2020. Det visar en ny kartläggning från MUCF. Men trots ökningen är det fortfarande bara i 82 av Sveriges 290 kommuner det finns mötesplatser. I nästan tre av fyra av Sveriges kommuner finns alltså ingen mötesplats för unga hbtqi-personer. Speciellt stor är bristen i landsbygdskommuner.

Det här innebär att många unga hbtqi-personer fortfarande saknar en trygg plats där de kan träffa och utbyta erfarenheter med andra unga, möta trygga inkluderande vuxna och stärkas i sin identitet.

Tidigare kartläggningar från MUCF visar att var fjärde ung hbtqi-person avstår från att delta i fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemött. Vi vet också att unga hbtqi-personer har sämre hälsa än andra unga, det gäller framför allt den psykiska hälsan. För många av dessa unga kan trygga mötesplatser och en inkluderande och meningsfull fritid vara en avgörande faktor. Därför är det viktigt att stärka möjligheten till mötesplatser, speciellt i landsbygdskommuner och för unga som bor i landsbygdsområden.

Det går att förändra

Att unga hbtqi-personer har sämre villkor än andra unga är ett samhällsproblem. Men genom insatser och kloka beslut går det att förändra. Många olika aktörer; kommuner, civilsamhälle och myndigheter, har genomfört insatser som över tid gett resultat och lett till att antalet mötesplatser ändå ökat.

Rapporten visar att: 

  • två tredjedelar (66 procent) av mötesplatserna idag drivs av en offentlig aktör, oftast en kommun. Den öppna fritidsverksamheten är ofta en viktig aktör i driften av dessa mötesplatser.
  • kommunala aktörerna ser ett behov av att finna hållbara lösningar av verksamheter som ofta är drivna av eldsjälar. 
  • antalet mötesplatser som drivs enbart av civilsamhällesaktörer har minskat medan antalet mötesplatser som drivs i samverkan mellan civilsamhället och det offentliga har ökat.
  • civilsamhällets aktörer uttrycker över tid ett stort behov av en hållbar finansiering för mötesplatsverksamheter samt behov av lokaler och bemanning. Den mest framgångsrika vägen för civilsamhället tycks vara drift i samverkan. 
  • finansieringen av nya mötesplatser i stor utsträckning möjliggjorts genom statliga bidrag. Hälften av de nya verksamheterna under 2024 har fått finansiering genom stöd från antingen MUCF eller Socialstyrelsen.

Sammantaget visar detta att en hållbar finansiering och samverkan med offentliga aktörer kan vara avgörande för att dessa mötesplatser ska finnas kvar och utvecklas.

Rapporten lyfter dessutom säkerhetsfrågor som en fortsatt utmaning. Hot och hat mot mötesplatserna utgör ett hinder för långsiktig etablering och utveckling. Myndigheten betonar vikten av insatser för att stärka tryggheten och säkerheten vid mötesplatserna.

Här kan du ta del av hela rapporten Uppdrag att stärka förutsättningarna att starta och bibehålla fysiska och digitala mötesplatser för unga hbtqi-personer

Tips på kunskap och verktyg från MUCF för dig som arbetar med att skapa trygga mötesplatser och en inkluderande och meningsfull fritid för unga hbtqi-personer:

  • Rapporten ”Jag är inte ensam, det finns andra som jag” är MUCF:s senaste rapport om ungas hbtqi-personers levnadsvillkor. Den lyfter unga hbtqi-personers situation, kunskap som mötesplatsverksamheter beskriver är viktig för att ta fram underlag inför att starta en mötesplats.  
  • Webbutbildningen "Öppen fritidsverksamhet hbtqi" erbjuder kommuner och öppen fritidsverksamhet kompetensutveckling inom hbtqi. 
  • Webbutbildningen "Samverkansmodellen för öppen fritidsverksamhet" passar för verksamheter som vill starta eller utveckla en mötesplats för unga hbtqi-personer i samverkan mellan civilsamhället och exempelvis en kommun. Till MUCF:s webbutbildningar