Den 1 januari 2025 börjar nya demokrativillkor att gälla för dig som söker statsbidrag

De nya villkoren gäller ideella organisationer, trossamfund och stiftelser och finns beskrivna i Regeringens proposition 2023/24:119 ”Statens stöd till trossamfund och civilsamhället – enhetliga och rättssäkra villkor” (pdf, 277 sidor). 

Propositionen innehåller:

• en ändring i lagen om Allmänna arvsfonden som innehåller de nya demokrativillkoren som gäller alla statsbidrag till civilsamhällsorganisationer från myndigheter
• en ny lag om statsbidrag till trossamfund
• en ny lag om personuppgiftsbehandling
• ändringar i lagen om trossamfund och 
• ändringar i lagen om avgift till registrerat trossamfund.

Regeringen konstaterar att det inte är en grundlagsskyddad rättighet att beviljas statliga bidrag. Demokrativillkoren ska inte ses som ett uttryck för misstro mot civilsamhällets organisationer utan villkoren är ett verktyg för att staten inte ska finansiera verksamhet som strider mot samhällets grundläggande värderingar och de ska bidra till att säkerställa att förtroendet för statsbidrag bevaras.

Till skillnad mot ideella organisationer som söker statsbidrag så finns det inga krav på att trossamfund ska vara demokratiskt uppbyggda för att kunna beviljas statsbidrag.

Demokrativillkoren gäller för organisationer inom civilsamhället

För att kunna beviljas statsbidrag måste en organisation:

• ha ett syfte som är förenligt med de värderingar som präglar ett demokratiskt samhälle, 
• vara demokratiskt uppbyggd, 
• respektera demokratins idéer i sin verksamhet, inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering.

Det innebär bland annat att organisationen har stadgar där namnet på organisationen finns, att stadgarna beskriver vilket ändamål och vilken verksamhet man har. Dessutom bör stadgarna reglera hur beslut fattas, hur organisationen företräds, hur ansvar kan utkrävas, hur stadgarna kan ändras och vad som krävs för att upplösa organisationen.

För att en organisation ska anses vara demokratiskt uppbyggd brukar det också krävas att den leds av en styrelse som väljs av medlemmarna och som sköter organisationens angelägenheter för deras räkning.

I vissa fall får statsbidrag inte beviljas (gäller föreningar och stiftelser)

Statsbidrag får inte beviljas en organisation om den, eller någon av dess företrädare inom ramen för verksamheten:

1. utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter, 
2. diskriminerar personer eller grupper av personer eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde, 
3. försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller 
4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Stöd får inte heller beviljas till en organisation om det kommer fram att någon av dess samarbetsorganisationer, eller en företrädare för samarbetsorganisationen, agerar på ett sådant sätt som anges i punkt 1.  

Villkor för stöd till trossamfund

Statsbidrag enligt lag om statsbidrag till trossamfund som träder i kraft 1 januari 2025 får endast beviljas registrerade trossamfund som:

• har minst 2 500 betjänade som är bosatta i Sverige,
• har bedrivit verksamhet i Sverige under minst fem år, och
• får sin religiösa verksamhet finansierad i huvudsak av betjänade som är bosatta i Sverige.

Statsbidrag får inte beviljas till ett trossamfund om trossamfundet, någon av dess församlingar eller en företrädare som agerar inom ramen för trossamfundets eller en församlings verksamhet:

1. utövar våld, tvång eller hot mot en person eller på annat sätt kränker en persons grundläggande fri- och rättigheter,
2. diskriminerar personer eller grupper av personer eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde,
3. försvarar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden som anges i 1 eller 2, eller
4. motarbetar det demokratiska styrelseskicket.

Det finns dock undantag vid särskilda skäl. Vid denna bedömning ska det särskilt beaktas om:

• trossamfundet har tagit avstånd från agerandet,
• trossamfundet har vidtagit adekvata åtgärder för att säkerställa att agerandet inte upprepas,
• det är fråga om ett enstaka agerande och
• agerandet ligger långt tillbaka i tiden.

Statsbidrag får inte lämnas till trossamfund som har skulder för svenska skatter eller avgifter hos Kronofogdemyndigheten, som likviderats eller har gått i konkurs.

I den nya lagen om stöd till trossamfund definierar man vissa uttryck

Trossamfund: en gemenskap som utövar religiös verksamhet i vilken gudstjänst, bön, meditation eller andra ritualer ingår,

Församling: en gemenskap inom ett trossamfund där gemenskapen utövar lokal religiös verksamhet i vilken gudstjänst, bön, meditation eller andra ritualer ingår, och

Betjänad: en medlem i ett trossamfund eller en person som deltar regelbundet i verksamhet som organiseras av ett trossamfund eller av en församling inom ett trossamfund.

De här räknas som företrädare för en organisation

Företrädare är någon som företräder organisationen (oavsett om det är en förening, stiftelse eller trossamfund) inom ramen för verksamheten. Även internationella företrädare räknas som företrädare om de har en sådan ställning att de påverkar svenska förhållanden.

Det är både legala företrädare och andra personer som bestämmer eller har inflytande över verksamheten som räknas som företrädare om personens anställning eller uppdrag innebär att man företräder organisationen internt eller mot allmänheten. Det kan till exempel vara anställda, uppdragstagare, ledare, lärare eller styrelseledamöter.

Propositionen tillåter dock att vi tar hänsyn till om företrädaren har en låg ålder när vi granskar demokrativillkoren.

Särskilda skäl (exkluderingsgrunder)

Om en organisation, dess företrädare, organisationens samarbetsorganisation eller samarbetsorganisationens företrädare har agerat på ett sådant sätt att de inte uppfyller demokrativillkoren kan de ändå beviljas bidrag om det finns särskilda skäl. Då ska man ta hänsyn till om: 

• organisationen har tagit avstånd från agerandet,
• organisationen har vidtagit lämpliga åtgärder för att se till att agerandet inte upprepas,
• det är fråga om ett enstaka agerande, och
• agerandet ligger långt tillbaka i tiden.

Vid allvarliga överträdelser av en samarbetsorganisation, eller dess företrädare, ska man särskilt ta hänsyn till om samarbetet har avbrutits.

Ny lag om personuppgifter och bestämmelser om sekretess

För känsliga uppgifter som avslöjar religiös eller politisk övertygelse, uppgifter om att en person utsatts för ett brott eller uppgifter om diskriminering som grundar sig på till exempel hälsa, etnicitet eller sexuell läggning behöver hanteras vid handläggningen av statsbidrag till civilsamhällsorganisationer:

• ska uppgifterna endast samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål,
• är det förbjudet att utföra vissa sökningar,
• ska registraturen vara försiktig med att lämna ut känsliga uppgifter och eventuellt sekretessbelägga dem. 

Om du vill fördjupa dig i begreppet demokratisk uppbyggnad kan du läsa MUCF:s rättsliga ställningstagande ”Hur begreppet demokratisk uppbyggnad ska tolkas och bedömas”.