Debatt: Skolorna måste förbättra sin studie- och yrkesvägledning

Villkoren för ungas etablering i arbetslivet har förändrats sedan början på 1990-talet. Sysselsättningsgraden har sjunkit och det har blivit vanligare med deltidsarbete och tidsbegränsade anställningar. Parallellt har andelen unga som studerar högre upp i åldrarna ökat och vid 30 års ålder är nio av tio unga etablerade på arbetsmarknaden.

Den generella bilden för unga i Sverige idag är dock ljus, men det finns många som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. En kartläggning som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har gjort av vilka insatser unga möter i arbetsmarknadsprojekt finansierade av svenska ESF-rådet, visar på en oroväckande trend; de lokala grund- och gymnasieskolornas studie- och yrkesvägledning (SYV) brister och de studerade arbetsmarknadsprojekten får på olika sätt kompensera för det.

En majoritet av de arbetsmarknadsprojekt som ingick i kartläggningen har inte någon systematisk samverkan med gymnasieskolan. Signaler om nödvändiga kvalitetsförbättringar i lokala grund- och gymnasieskolor når därför inte fram till ansvariga för utbildningen, till exempel rektorer och förvaltningschefer. Detta trots att kommuner och kommunalförbund ofta är huvudmän för både arbetsmarknadsprojekt finansierade av svenska ESF-rådet och lokala grund- och gymnasieskolor.

Enligt ungdomarna som deltog i projekten bidrog skolans bristande SYV ofta till svårigheter att i tid navigera rätt i utbildning och arbetsliv. Informationen om studie- och yrkesval var ofta begränsad eller uteblev helt i grundskolan och gymnasiet. De ungas berättelser pekar också på att skolornas information varken var intresseväckande eller anpassad efter elevernas ålder och mognad.

Informationen om studie- och yrkesval var ofta begränsad eller uteblev helt i grundskolan och gymnasiet.

Ungdomarnas erfarenheter återspeglas i svaren från de yrkesverksamma vuxna i projekten. Många berättar att de måste anlita extra studie- och yrkesvägledare, när de inser hur mycket SYV de missat som unga och nu behöver.

Vi kan även konstatera att ungdomarnas svårigheter inför val av yrke eller studier inte verkar ha uppstått på grund av bristande motivation eller engagemang. Istället pekar de många likartade berättelserna på faktiska brister i SYV i vissa grund- och gymnasieskolor.

I förlängningen kan frånvaron av samverkan mellan skolorna, arbetsmarknadsprojekten och Arbetsförmedlingen leda till att kvalitetsbristerna drabbar ännu fler ungdomar. Det är därför angeläget att grund- och gymnasieskolorna utvecklar sin SYV genom att ta vara på de erfarenheter som beskrivs av de unga och de yrkesverksamma som ingår i vår kartläggning.
Alla aktörer med ansvar för studie- och yrkesvägledning måste nu förbättra sin samverkan med sikte på det gemensamma målet som är att i god tid ge bästa möjliga förutsättningar för alla unga att hitta rätt inriktning i sina studier, få ett jobb, skaffa bostad, bilda familj, delta i samhällslivet eller helt enkelt bara få möjlighet att förverkliga sina drömmar.

Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Debattartikel i Lärarnas tidning: Skolorna måste förbättra sin studie- och yrkesvägledning

*Svenska ESF-rådet finansierar projekt som arbetar med kompetensutveckling, sysselsättningsåtgärder och integrationsinsatser. I studien som texten syftar på har MUCF tittat på projekt med arbetslivsanknytning som särskilt riktar sig mot unga. Projekten är finansierade av Socialfonden inom ESF-rådet.