Hoppa till huvudinnehåll
 

Unga hbtq-personer mår sämre än andra unga

Nyhet -

Debatt: Hbtq-ungdomar är i högre grad otrygga i skolmiljön, oftare utsatta för kränkningar och långtidsarbetslöshet jämfört med andra unga. Men det går att ändra. Vi på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har förslag som vi hoppas att landets kommuner beaktar när verksamhetsplaner och budgetar nu ses över.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ser en oroande situation för unga homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera personer. Det är till exempel dubbelt så vanligt att unga homo- och bisexuella har utsatts för mobnbing eller utfrysning det senaste året i skolan, eller under en ledarledd fritidsaktivitet.

Var femte homo- eller bisexuell i åldern 16 till 25 år har utsatts för våld av en förälder, partner eller närstående vuxen och 40 procent av transpersoner mellan 15 och 19 år har försökt ta sitt eget liv. Vi ser ett tydligt samband mellan unga hbtq-personers psykiska ohälsa och utsattheten för kränkningar, våld och diskriminering.

Upplever skolan som hotfull

När unga upplever skolan som en hotfull miljö är det svårare att fokusera på skolarbetet, och därmed också svårare att klara prov och betygskrav. Detta kan leda till utmaningar i senare skeden av livet med att till exempel ta sig in på arbetsmarknaden, få en egen bostad eller fortsätta till högre studier. Hbtq-personer har oftare än andra unga varit långtidsarbetslösa.

Men utifrån den kunskap som MUCF har kan vi samtidigt peka på en rad åtgärder som skulle förbättra livssituationen för unga hbtq-personer. Det handlar om inte allt för komplicerade insatser som kommer att förstärka tryggheten i skolan, och i förlängningen förbättrar unga hbtq-personers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

Insatser som förbättrar för hbtq-ungdomar

  • Skapa möjlighet för pedagoger och annan skolpersonal att öka sin egen kunskap och förståelse för unga hbtq-personers livsvillkor, och hur de kan agera för att alla ska känna sig sedda och trygga under sin skolgång.
  • Kartlägg hur väl skolans verksamhet, lokaler och psykosociala miljö fungerar för unga hbtq-personer.
  • Säkerställ att sex- och samlevnadsundervisningen inkluderar hbtq-frågor på ett normkritiskt sätt.
  • Utveckla strategier och planer för att hantera homo-, bi- och transfoba kränkningar.

Det är skolledaren, men ytterst kommunens politiker eller friskolans styrelse, som behöver vidta åtgärder som ger skolpersonalen förutsättningar att klara sitt uppdrag på allra bästa sätt.

De flesta kommuner lägger just nu budget och verksamhetsplanering inför nästa år. Det är ett lysande tillfälle att uppgradera skolans viktiga arbete med att skapa trygghet för unga hbtq-personer.

Vi hoppas att landets kommuner har MUCF:s förslag i åtanke när de ser över sina prioriteringar. Vi behöver ge unga de bästa förutsättningarna för att möta vuxenlivet. En öppen och respektfull skolmiljö är alla ungas rätt.

Fakta 

Unga hbtq-personers hälsa i siffror:

  • En fjärdedel av de unga homo- och bisexuella tjejerna och 40 procent av unga transpersoner uppger att de någon gång har försökt ta sitt liv.
  • 19 procent av homosexuella och bisexuella 16-25 år har utsatts för fysiskt våld av en förälder, partner eller annan närstående vuxen. Det är en dubbelt så stor andel som bland unga heterosexuella.
  • Bland de unga homosexuella och bisexuella är det 65 procent av tjejerna och 48 procent av killarna som har blivit bemötta på ett kränkande sätt.
  • Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, MUCF, har som ett av sina uppdrag att kontinuerligt följa upp ungas levnadsvillkor, något som bland annat redovisas via myndighetens databas www.ungidag.se

MUCF genomför under 2015-2018 en satsning där skolpersonal erbjuds gratis utbildning om hbtq-frågor.

Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF

Debattartikel publicerad i Dagens samhälle 2017-12-06