Sommarminnen är viktigt för alla unga oavsett bakgrund

Sommarlovsaktiviteter motverkar segregation

DEBATT. Alla barn och unga ska ha rätt till meningsfulla upplevelser på sommarlovet oavsett familjens ekonomi. Tyvärr lever alltför många barn och unga i utanförskap med få möjligheter till delaktighet och gemenskap. Fjolårets sommarlovsbidrag till kommuner att anordna gratis aktiviteter för barn och unga blev en succé, och skapade goda förutsättningar för fortsatta insatser där barn lär känna barn med annan bakgrund och andra erfarenheter. Nu är det dags för landets kommuner att återigen rekvirera bidraget som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar.

I dagens samhälle, med ökade sociala och ekonomiska klyftor, där barn och unga lever under olika villkor med olika förutsättningar är det viktigare än någonsin att motverka segregation och utanförskap. Ett verktyg är regeringens sommarlovsbidrag som är vikt till gratis aktiviteter för alla unga. Bidragssumman som varje kommun kan rekvirera är baserad på antal barn i hushåll med försörjningsstöd i respektive kommun.

Under 2016 rekvirerade 283 av Sveriges 290 kommuner bidraget och kunde därmed erbjuda över 600 000 barn och unga många olika typer av sommarlovsaktiviteter. Det gjorde det möjligt för unga med olika socioekonomiska bakgrunder att mötas och utvecklas tillsammans vilket också är ett uttalat syfte med sommarlovsbidraget.

Vi vet att möten mellan unga med olika livserfarenhet kan främja ömsesidig förståelse och förebygga intolerans, främlingsfientlighet och våld. Vi vet även att meningsfulla aktiviteter på fritiden kan bidra till en känsla av samhörighet och delaktighet. Detta visar bland annat MUCF:s tidigare uppföljningar av ungdomspolitiken.

Framgångsfaktorer och svårigheter

Myndighetens utvärdering av sommarlovsbidraget visar att kommunerna fått särskild framgång i att ge meningsfulla aktiviteter för unga när kommunerna har samverkat med det civila samhället och haft aktiviteter för unga som leds av unga.

Men det finns också utmaningar – många kommuner har bland annat haft svårt att nå barn och unga med funktionsvariation och unga nyanlända. I myndighetens arbete med nyanlända har vi sett att just meningsfulla fritidsaktiviteter med möjlighet att lära sig svenska samtidigt som man har roligt är en av framgångsfaktorerna i att integrera unga nyanlända i samhället. Vi ser att vissa kommuner haft framgång i arbetet med att nå de grupper som generellt varit svåra att nå. Vi hoppas att dessa och andra goda exempel kan inspirera fler kommuner inför sommaren.

Stockholm
Stockholms stad arbetade med ett brett utbud av aktiviteter; ”barnhack”, spelprogrammering, språkträning, cykelverkstad och båtresor och lyckades inkludera barn och unga med olika funktionsvariationer. Det breda utbudet gjorde det möjligt för de unga att prova på nya aktiviteter som annars är kostsamma eller som inte finns tillgängliga. De har haft en plats att gå till, möjlighet att träffa vuxna ledare, fått kontakter med kulturaktörer, lärt sig nya ord samt prövat nya sätt att skapa och uttrycka sig på.

Haparanda
I Haparanda fokuserade kommunen bland annat på aktiviteter för asylsökande barn och unga och arrangerade en sommarskola i fyra veckor för unga nyanlända. De fick bland annat simundervisning och i och med det möjlighet att bearbeta sina rädslor för vatten efter sin flykt över Medelhavet. Kommunen har även jobbat tillsammans med ungdomarna och skapat fritidsaktiviteter som de unga själva har önskat.

Köping
En annan kommun som lyckats väl är Köpings kommun som kunnat utöka sin sommarverksamhet markant med hjälp av sommarlovsbidraget. Möten mellan barn från olika bostadsområden och mellan vuxna och föreningar har skett genom aktiviteter som stimulerat till det goda mötet. Alla har haft möjlighet att delta oavsett kön och nationalitet. Goda relationer har byggts upp som kommunen kan fortsätta att arbeta med under året.

Samarbete med civilsamhället

En framgångsrik väg att gå är att samordna insatser som kommunerna själva gör med det som det civila samhället kan bidra med. Vissa kommuner har etablerat kontaktnätverk med olika förvaltningar som fritid, kultur, skola, socialtjänst, flyktingboende, familjecentral samt med ideella organisationer som kyrkan för att nå ut till brett till alla målgrupper. Barn och unga lär känna nya kompisar i en miljö där ekonomi och status inte har någon som helst betydelse.

Nu är det återigen dags för kommunerna att rekvirera sommarens bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Vi hoppas att alla landets kommuner ska rekvirera detta i år, och med förra årets erfarenheter i ryggen hoppas vi att kommunerna i eventuell samverkan med det civila samhället har ännu bättre möjlighet att skapa förutsättningar för en minnesrik sommar för alla barn oavsett bakgrund.

Lena Nyberg, generaldirektör, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF

Debattartikel publicerad i Dagens Samhälle
2017-03-02