Ny kurs ska öka kunskapen om extremism

DEBATT. Idag träffas 250 representanter för kommuner, myndigheter och civilsamhälle för att byta erfarenheter om hur vi kan motarbeta våldsbejakande extremism. Uppslutningen visar att landets kommuner vill axla sitt ansvar. Nu vill vi också engagera civilsamhället ännu mer. Därutöver manifesteras viljan till kunskapsspridning i universitetsutbildningen ”Våldsbejakande extremism i Sverige” som nu lanseras.

Våldsbejakande extremism är en gemensam fråga

För några år sedan frågade många kommuner om våldsbejakande extremism verkligen var en fråga för dem. Arbetet med att förebygga och bekämpa extremism ansågs av de flesta vara en fråga för polisen att hantera. Idag, bara ett par år senare, visar samtliga kommuner att våldsbejakande extremism är vårt gemensamma problem. Det gör de genom att de har kontaktpersoner eller samordnare utsedda och genom att de aktivt arbetar med lägesbilder och handlingsplaner. Nu är frågan inte längre att utan hur de konkret ska arbeta för att lokalt värna demokratin och motverka våldsbejakande extremism. Och behovet av kunskap är fortsatt stort.

Bakgrunden till dagens konferens, men framför allt för det fortsatta arbetet under året, är därför att erbjuda fördjupad kunskap. En fråga som berör många kommuner är nätets allt större roll för att sprida desinformation och hat. I huvudsak handlar detta om propaganda från vit-maktmiljön men på senare år har Daesh:s budskap och indoktrinering via nätet inspirerat många.

Genusperspektiv och källkritik

Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor har genom sitt arbete med unga, genus och extremism kunna konstatera att såväl maskulinitet som femininitet inom de våldsbejakande miljöerna kan utgöra en lockelse för unga in i miljön. I många fall visar de sig vila på patriarkala och konservativa föreställningar om hur män respektive kvinnor ska vara där våld har en del i identitetskonstruktionen.

Källkritik och att söka relevant och balanserad information är en av vår tids större utmaningar. De flesta kommuner måste öka sin kunskap för att också i praktisk handling kunna försvara demokratin online.

De som återvänder

En annan gemensam utmaning är att hantera de som nu återvänder från krigszoner. Det är inte enbart personer som deltagit i väpnad strid utan även medföljande, till och med barn. När det gäller de som inte har stridit har kommunen ett ansvar för att ge stöd och medverka till återintegrering. Hur kommunerna väljer att organisera sitt arbete är upp till dem. Samarbete mellan olika myndigheter och civilsamhället är en förutsättning för att arbetet ska fungera.

Förebyggande arbete och samverkan

Ett viktigt fokus för dagens konferens är också hur vi kan bredda det förebyggande arbetet. Civilsamhällets organisationer och trossamfund har en unik förmåga att skapa en känsla av mening och sammanhang. Inte minst gäller det insikten om att det går att förändra samhället – tillsammans och på demokratisk väg. Dagens konferens, som är ett resultat av samordnarens nätverk av praktiker, är ett tydligt exempel på hur goda krafter kan samverka för att öka kunskapen i arbetet med att värna demokratin mot extremism.

Civilsamhället fungerar som ett kitt i sammanhang där kommuner och myndigheter i vanliga fall inte är. I Malmö och på många andra håll arbetar ideella organisationer tillsammans med skolan för att unga inte ska lockas in i våldsbejakande extremism. Fryshusets avhopparverksamhet har blivit en nationell angelägenhet. Studieförbund över hela landet arbetar för att bilda och folkbilda. Vi vet sedan tidigare att en stor del av de som väljer att ansluta sig till våldsbejakande extremistmiljöer är ungdomar och unga vuxna. Alla insatser för att förebygga våldsbejakande extremism behöver därför ha ett ungdomsperspektiv - hur unga förstår situationen och påverkas av den är en nyckelfaktor.

Våldsbejakande extremism - ny universitetsutbildning

Under året som kommer görs fler insatser för att bidra till kunskapsspridningen. Ett exempel är universitetsutbildningen ”Våldsbejakande extremism i Sverige” som samordnaren tillsammans med Lunds universitet lanserar idag. Utbildningen vänder sig till lokala samordnare i kommunerna och är ett led i arbetet med att rusta kommunerna i deras arbete.

Det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism har på kort tid kommit långt men mycket återstår. De flesta kommuner inser idag vilket ansvar de har i arbetet mot våldsbejakande extremism. Från nationellt håll och med gemensamma ansträngningar kan vi hjälpa kommuner att ta del av kunskap och dela erfarenheter. Och vi vet att det i samarbetet med civilsamhällets organisationer finns en kraft och kunskap som vi inte vill eller kan vara utan.

Anna Carlstedt, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism

Johan Oljeqvist, vd Fryshuset

Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor

Debattartikel publicerad i Dagens samhälle 2017-01-16