Angående artikel i Dagens samhälle

Bakgrund

Vi har tagit fram fyra skrifter, en som belyser den våldsbejakande vänsterautonoma miljön, en som belyser den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön och en som belyser den våldsbejakande högerextrema miljön samt en avslutande där ungas egna röster får plats att berätta om hur de upplever och tänker om våldsbejakande extremism. 

Att jämföra olika våldsbejakande miljöer med varandra låter sig inte göras på något enkelt sätt, det kan också vara kontraproduktivt att fastna i en diskussion kring likheter och skillnader. Utgår vi från ett genusperspektiv är det dock möjligt att diskutera ideal, normer och hur miljöerna väljer att se på kön och könsroller. Det går även att säga något om vilka mekanismer som ligger bakom ungas eventuella deltagande eller avståndstagande och således hur det går att arbeta förebyggande för att förhindra unga att ansluta sig till våldsbejakande extremistisk verksamhet. 

Rapportförfattarna fick i uppdrag att skriva varsin kunskapssammanställning. Innehållet i dessa ger en översikt av den våldsbejakande miljöns framväxt och utveckling i Sverige, centrala budskap, idéer och visioner, vad som kan locka killar och män respektive tjejer och kvinnor till den aktuella miljön, vad som kan få dem att vilja lämna miljön samt tankar kring tidigt förebyggande insatser som är möjliga utifrån den beskrivning som gjorts. Kunskapssammanställningarna utgår från befintlig forskning och har genomgående ett genusperspektiv.

Gällande urvalet av rapportförfattaren

Vi har gått på rekommendationer från ledande forskare och experter inom området. Under arbetet diskuterades texten med två andra forskare, en vid Örebro Universitet och en vid Södertörns högskola. Rapportförfattarens eventuella medverkan i debattartikel samt privata politiska åsikter är inget vi som myndighet och uppdragsgivare kommenterar. Vi valde personen i fråga för att den blev rekommenderad som en person som skulle genomföra uppdraget på allra bästa sätt. 

Det är lättare att kritisera personer och tillskriva dem olika politiska tillhörigheter än att ta till sig och värdera deras arbete. Finns det inte politiska och religiösa värderingar hos de allra flesta som väljer att skriva och tala i det offentliga? Vi tycker att den pågående debatten kring personers politiska tillhörighet borde ersättas med att vi kan tala om innehållet i det vi publicerar. Än viktigare är en konstruktiv diskussion i hur vi motverkar att unga dras till våldsbejakande extremism. 

Genusperspektivet i rapporterna

MUCF:s arbete kring rapporterna är ett uppdrag från regeringen som handlar om att bidra till utvecklingen av ett genusperspektiv i det lokala arbetet med att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Uppdraget finns att läsa i vårt regleringsbrev under punkt 3.1.D.5. 

Vi vet att risken att utöva våld är 4,4 gånger större för killar som håller med om stereotypa påståenden om könsroller eller stereotypa normer. Genom att utmana och ifrågasätta könsroller blir det lättare att vara kritisk till de maskulinitets- och femininitetsideal som råder inom våldsbejakande extremistiska miljöer.

Ingen insats kommer ensam att motverka våldsbejakande extremism. Genom att förändra normer kring maskulinitet kan vi bidra till att bryta kopplingen mellan manlighet och våld. Vi vet att normer för manlighet är begränsande för mäns och killars liv och psykiska hälsa. Killar och män förväntas ofta tåla smärta, inte gråta och inte ge uttryck för osäkerhet eller svaghet. Alla i samhället vinner på att vi tillsammans ifrågasätter sexism, kränkningar, våld och sexuella övergrepp. 

Rapporten utgår från existerande forskning och är ett viktigt komplement till tidigare myndighetspublikationer inom ämnet, som i större utsträckning baserats på originalforskning eller journalistiska arbeten.

I rapporten har vi valt att fokusera historiebeskrivningen från 90-talet och framåt. Detta har artikelförfattaren tolkat som att vi valt bort händelser i historien för att ge den vänsterextrema rörelsen en mindre kritisk beskrivning. Att välja bort händelser längre bakåt än 90-talet gjordes för att rapporten skulle ha ett fokus kring nutiden. Samma fokus återfinns även i de övriga rapporterna som släpptes vid samma tidpunkt. 

Artikelförfattaren har i sitt arbete med artikeln valt att inte kontakta oss för att be oss kommentera eller svara på hennes frågor.

MUCF tar som myndighet inte ställning i politiska frågor, utan agerar på uppdrag från regeringen. Vi bestämmer inte av egen kraft vilket fokus eller inriktning vi har på vårt arbete. Vi strävar efter att presentera en bild som stämmer överens med det rådande forskningsläget av de uppdrag vi arbetar med, samt att leverera rapporter och metodmaterial som kan användas för att stärka ungdomsperspektivet i samhället.

Läs gärna rapporterna i sin helhet, de och våra andra publikationer finns att läsa och ladda ner här:

Rapporter och publikationer om extremism

Lena Nyberg, generaldirektör för myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, MUCF

Artikeln är uppdaterad 30 november 2016