34 procent av unga utrikes födda är inte nöjda med sin boendesituation

En ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, visar att de flesta unga (74 procent) är nöjda med sin bostadssituation, men att utrikes födda unga är mindre nöjda (66 procent). Utrikes födda unga anger också i högre grad att de utsatts för orättvis behandling och diskriminering när de sökt bostad än inrikes födda. Rapporten visar också att var fjärde ung i åldern 16–29 år oroar sig för att bli bostadslös.

– Många unga upplever att de har en god boendesituation. Samtidigt finns utmaningar på bostadsmarknaden som kan vara särskilt stora för unga, så som att få lån och inkomstkrav för att få en hyresrätt. Vi ser också att det finns skillnader i boendeförhållanden som tyder på att levnadsvillkoren skiljer sig för unga som är inrikes och utrikes födda, säger Sofia Zere, avdelningschef, avdelningen för utredning, MUCF.  

Rapporten Ung idag 2025:2 - En fördjupad bild av ungas bostadssituation visar att ungefär hälften av unga mellan 16–29 år bor tillsammans med sina föräldrar. Det är något vanligare att killar bor med sina föräldrar än att tjejer gör det. Bland unga mellan 16–29 år som har flyttat hemifrån, bor 50 procent med en partner och 41 procent ensamma. 6 procent bor med eget eller partners barn. Det är vanligare att killar bor ensamma än tjejer, medan det är vanligare att tjejer bor med en partner och med barn än att killar gör det.

Utrikes födda mindre nöjda med sin bostadssituation

De flesta unga är nöjda med sin bostadssituation och med platsen där de bor, men 24 procent av unga i åldern 16–29 år oroar sig för att bli bostadslösa. Det är vanligare att tjejer oroar sig för att bli bostadslösa än att killar gör det, men killar vräks oftare från sin bostad. Utrikes födda unga är mindre nöjda både med sin bostadssituation och platsen där de bor. De oroar sig i högre grad för att bli bostadslösa och anger i högre grad att de utsatts för orättvis behandling när de sökte bostad än inrikes födda (15 jämfört med 8 procent).

– Goda boendeförhållanden är en viktig del i att unga ska ha makt att forma sitt eget liv. Många unga skaffar eget boende i samband med att de börjar arbeta eller studerar vidare. För de unga som varken har ett arbete eller studerar och inte har de ekonomiska möjligheterna att skaffa en egen bostad blir det ännu svårare att känna att man är en del av samhället, säger Stefan Holmgren, vikarierande generaldirektör, MUCF.

Rapporten visar också att:

• En högre andel unga med aktivitetsersättning bor med föräldrar än unga generellt.
• Unga som arbetar och unga som studerar är i högre grad nöjda med sin bostadssituation jämfört med unga som har annan sysselsättning. Unga med annan sysselsättning oroar sig oftare för att bli bostadslösa.
• En högre andel tjejer oroar sig för att bli bostadslösa jämfört med killar och tjejer upplever oftare att de blivit orättvist behandlade i samband med att de sökt bostad.
• Antalet unga i åldern 18–29 år som hotats av vräkning ökade under 2023 jämfört med året innan. Antalet genomförda vräkningar minskade däremot bland unga under 2023. Både hot om vräkning och vräkning är vanligast bland män 25–29 år.

Bakgrund

Statistiken kommer i huvudsak från MUCF:s attityd- och värderingsstudie 2024. Statistik om vräkningar kommer från Kronofogdemyndigheten och statistik om boendeform kommer från SCB. De senare finns även publicerade på ungidag.se. Statistik för unga med aktivitetsersättning kommer från registerdata från SCB som MUCF bearbetat och analyserat.

Läs rapporten Ung idag 2025:2 - En fördjupad bild av ungas bostadssituation