Fler hinder för unga i landsbygder än unga i städer

Unga i landsbygdskommuner har sämre möjligheter till en meningsfull fritid och kulturaktiviteter och att kunna ta sig till och från aktiviteter, skola och jobb. De har också något större utmaningar att klara av skolan men är å andra sidan i högre utsträckning förankrade på arbetsmarknaden jämfört med unga i storstadskommuner. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

MUCF har tagit fram en rapport om ungas levnadsvillkor i landsbygder, jämfört med unga som bor i städer och storstäder. En femtedel av alla unga (16-25 år) i Sverige bor i en landsbygdskommun. Unga i Sverige har generellt goda levnadsvillkor men förutsättningarna ser olika ut beroende på var man växer upp.

– Unga är ofta hänvisade till det som finns på hemorten. Därför är det viktigt att uppväxtorten erbjuder möjligheter för att unga ska kunna ha en fungerande och meningsfull tillvaro. Rapporten visar på flera områden där det behövs insatser för att skapa förutsättningar för goda levnadsvillkor för unga. Det är viktigt att de som fattar beslut som rör unga, oavsett om det är i storstäder eller i landsbygder, har med sig ungdomsperspektivet, säger Stefan Holmgren, ställföreträdande generaldirektör, MUCF.

Var tredje ung i landsbygdskommuner upplever att de saknar goda möjligheter att delta i fritidsaktiviteter, jämfört med var femte ung i storstadskommuner och blandade kommuner. Mönstret är särskilt tydligt bland tjejer. Unga i landsbygder beskriver en frustration över att det inte finns något att göra på fritiden och att utbudet av organiserade aktiviteter är väldigt begränsat. Unga i landsbygdskommuner har också oftare avstått från aktiviteter på grund av att de varit svåra att ta sig till.

– Att ha tillgång till en meningsfull fritid ger unga möjlighet att växa, utvecklas och ta plats i samhället. Det måste alla unga ha lika goda förutsättningar till. I rapporten ser vi tydligt att det finns skillnader i förutsättningar till en meningsfull fritid beroende på var man växer upp och det är oroväckande, säger Sofia Zere, avdelningschef, avdelningen för utredning, MUCF.

Långa avstånd och bristande kollektivtrafik

I rapporten beskriver de unga i fokusgrupperna att det kan vara en utmaning att ha ett fungerande vardagsliv och en aktiv fritid när det inte finns kollektivtrafik i närheten, eller på de tider de behöver. Bara 63 procent av unga i landsbygdskommuner anser att de har ganska eller mycket stora möjligheter att använda kollektivtrafik för resor, jämfört med 96 procent av unga i storstadskommuner. För unga i landsbygder, särskilt de som är för unga för körkort eller mopedkörkort och epatraktor, är det av central vikt att det finns kollektivtrafik som är anpassad till deras behov.

Snabbare in i arbetslivet men vägen till jobb ser annorlunda ut

De flesta unga som går ut grundskolan får behörighet till gymnasiet. Men i landsbygdskommuner är det något vanligare att unga går ut grundskolan utan fullständig gymnasiebehörighet. Slutbetygen från grundskolan är också i genomsnitt lägre i landsbygdskommuner jämfört storstadskommuner. Unga som växt upp i landsbygdskommuner läser i lägre grad på högskolenivå än unga som växt upp i andra kommuntyper.

Å andra sidan har unga i landsbygdskommuner i högre utsträckning jobb och är förankrade på arbetsmarknaden, jämfört med unga i storstadskommuner. 70 procent av unga i åldern 20-25 år i landsbygdskommuner har sysselsättning, jämfört med 62 procent i storstadskommuner. En orsak kan vara att unga i landsbygder i betydligt högre utsträckning väljer yrkesprogram på gymnasiet, vilket också är en förklaring till att färre går vidare till högskolestudier. I landsbygdskommuner går 46 procent av gymnasiestudenter ett yrkesprogram, jämfört med storstadskommuner där 20 procent av gymnasiestudenterna går på yrkesprogram. En annan orsak kan vara att unga i landsbygdskommuner har mer erfarenhet av extrajobb. I landsbygdskommuner är det vanligare bland gymnasieungdomar att ha någon förvärvsinkomst samtidigt som de går gymnasiet, jämfört med i storstadskommuner.

Rapporten Platsens betydelse – Unga på landsbygd kommer att presenteras under MUCF-dagarna 26-27 november. 26 november är en digital konferens och den 27 november äger konferensen rum i Stockholm på World Trade Center, Klarabergsviadukten 70. Är du journalist och vill delta på konferensen, hör av dig till press@mucf.se eller på 010-160 10 20.

Läs rapporten Platsens betydelse – Unga på landsbygd

Fakta om rapporten

Rapporten baseras på registerdata, MUCF:s nationella ungdomsenkät, samt fokusgruppsintervjuer med unga i landsbygdskommuner. Rapporten undersöker levnadsvillkor inom områdena boende, bostadsort och flyttmönster, hälsa och trygghet, studier och utbildning, arbete, deltagande och inkludering samt kultur och fritid.