Fler skolor och ökat valdeltagande i EU-skolvalet, men många elever får inte chansen att göra sin röst hörd

Nu är det slutgiltiga resultatet för EU-skolvalet 2024 klart. Precis som det preliminära resultatet visade får Sverigedemokraterna, Moderaterna och Socialdemokraterna flest röster. Det rör sig endast om marginella förändringar jämfört med det preliminära resultatet, som presenterades på MUCF:s hemsida den 10 juni.

Det nationella slutgiltiga resultatet för EU-skolvalet 2024 (allmänna EU-valet 2024 inom parentes och jämförelse med skolvalet):

• Arbetarepartiet Socialdemokraterna 18,48 (24,77, - 6,29 procentenheter) 
• Centerpartiet 6,18 % (7,29, - 1,11 procentenheter)
• Kristdemokraterna 3,4 % (5,71, - 2,31 procentenheter)
• Liberalerna 3,64 % (4,38, - 0,74 procentenheter) 
• Miljöpartiet 9,31 % (13,85, - 4,54 procentenheter)
• Moderaterna 24,0 % (17,53, +6,47 procentenheter)
• Sverigedemokraterna 24,53 % (13,17, +11,36 procentenheter)
• Vänsterpartiet 6,11 % (11,06, - 4,95 procentenheter) 
• Övriga anmälda partier 4,35 %, varav Värdigt Liv 0,66 %, Piratpartiet 2,99 %, Övriga 0,7 % (2,25, +2,1 procentenheter) 

Det slutgiltiga resultatet i respektive län, kommun och skola hittar du här.

EU-skolvalet 2024 i siffror

• Sammanlagt röstade 55 procent av 155 634 högstadie- och gymnasieelever på de 366 skolor som deltog i skolval. Valdeltagandet i det allmänna EU-valet var 53 procent. (I Skolval 2019 röstade 47 procent av totalt 139 581 elever)
• Något fler skolor deltog i årets EU-skolval jämfört med vid förra EU-skolvalet 2019, 17 procent jämfört med 15 procent, men färre jämfört med vid riksdagsskolvalet 2022, 53 procent.  
• I årets skolval deltog skolor från 139 av Sveriges 290 kommuner. Vid riksdagsskolvalet 2022 deltog skolor från 258 kommuner. 
• Fler skolor deltog i socioekonomiskt utsatta områden, 12 procent. (2019 deltog 10 procent) 
• Fler anpassade skolor deltog, 12 procent (2019 deltog 9 procent). Det är stor skillnad mellan deltagande efter huvudmannaskap: 1 procent av de med fristående huvudman (friskolor) deltog, jämfört med 14 procent av de med kommunal huvudman. 
• med fristående huvudman (friskolor), 13 procent. (2019 deltog 11 procent). 
• med kommunal huvudman, 19 procent. (2019 deltog 17 procent).
• En betydligt större andel gymnasieskolor med yrkesprogram deltog, 32 procent. (2019 deltog 16 procent).

- Det är glädjande att se att samtliga siffror kring deltagande gått upp jämfört med förra EU-skolvalet 2019. Fler elever valde att rösta och fler skolor valde att vara med. Men det är ett markant lägre antal skolor som väljer att delta i EU-skolval jämfört med riksdagsskolval. Ungas engagemang som européer och svenskar är avgörande för att de ska kunna påverka samhället idag och bli morgondagens demokratibärare, i EU och Sverige. Det är därför viktigt att vi inte minst inom skolan fortsätter att lyfta vetskapen om att EU är en del av vår svenska inrikespolitik och påverkar vår vardag här och nu i hög grad, säger Rebecka Hinn, MUCF:s uppdragsledare för skolval.

MUCF har precis genomfört en utvärdering där elever och skolpersonal har fått möjlighet att ge sin syn på skolvalet och vilken påverkan det har haft på elevers kunskap och förmåga att delta i det demokratiska arbetet. Den kommer att presenteras tillsammans med slutrapporten av EU-skolvalet som lämnas till regeringen i maj 2025.

Fakta  

MUCF har haft regeringens uppdrag att arrangera skolval i samband med riksdagsvalet sedan 2002 och sedan 2014 i samband med val till Europaparlamentet. Skolvalet är en av Sveriges största demokratisatsningar för unga och syftar till att lära elever om demokrati, politik och hur det går till att rösta. 
Utvärderingar visar att elever som deltagit i skolval tycker att de lärt sig mer om hur det går till att rösta, mer om politik och demokrati samt att de blivit mer intresserade av politik och samhällsfrågor. Vid senaste riksdagsskolvalet framkom att nio av tio lärare tycker att skolvalet gjort skillnad för ungas förståelse för demokrati och politik. Slutrapport av Skolval 2022 i samband med riksdagsvalet 

MUCF har tagit fram ett demokratipaket med verktyg och material för att öka ungas engagemang i demokrati- och samhällsfrågor. Demokratipaketet riktar sig till personer som pratar demokrati med unga i skolan och på fritiden. Det består av flera delar: ”Prata EU med unga”, ”Prata politik”, ”Varför bry sig om demokratin?”, ”Demokratihandboken” och ”Prata demokrati”.

MUCF:s rapport "Ung idag 2024:2 - En fördjupad bild av ungas inflytande och delaktighet" visar att valdeltagandet bland unga (18-24 år) i Sverige minskade för första gången på 20 år. Det är även stora skillnader i valdeltagande mellan unga som bor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. 

Den 25 november presenterar MUCF årets Fokusrapport som i år har temat Platsens betydelse för unga med särskilt fokus unga på landsbygder. Unga på landsbygder upplever bland annat färre möjligheter till en meningsfull fritid och pluggar mer sällan vidare efter gymnasiet. 

Vid den digitala sändningen MUCF idag den 19 december presenterar MUCF tillsammans med kommuner och skolor hur man kan arbeta med både kommunens och skolans demokratiuppdrag för att stärka ungas delaktighet i demokratin.

2025 presenteras MUCF:s stora attityd och värderingsstudie där vi får veta vad unga i Sverige tycker om arbete, utbildning, fritid, framtid och delaktighet i samhället.