Hoppa till huvudinnehåll
 

Antiziganism mot unga romer

Antiziganism bygger på fördomar om romer som grupp och kan komma till uttryck genom fientliga handlingar eller åsikter mot romer vilket kränker principen om alla människors lika värde och rättigheter. Sedan romer erkändes som nationell minoritet i Sverige år 2000 har flera statliga utredningar gjorts om deras livsvillkor i landet.

Utredningarna visar bland annat att romer fortfarande har sämre tillgång till utbildning, att de diskrimineras på arbetsmarknaden samt att de upplever att hälso- och sjukvården saknar kunskap om deras historia, kultur och situation.

Länsstyrelsen i Stockholms rapport ”Stolt men ofta otrygg – en undersökning om unga romers upplevelser av trygghet och tillgång till sina rättigheter” (2021) lyfter att de flesta unga romer är stolta över sin romska identitet men att flertalet samtidigt upplever en otrygghet såväl i skolan som på sin fritid, kopplat till sin romska identitet. Detta är en begränsning av barns rätt till trygghet, utveckling och till sin identitet som nationell minoritet. 

Den romska befolkningen i Sverige är heterogen och består av olika grupper med inbördes kulturella och språkliga variationer. Grupperna av romer och resande i Sverige har anlänt i olika omgångar sedan 1500-talet från olika delar av Europa. Experterna uppskattar att det bor omkring 50 000 till 100 000 romer och resande från upp till 60 olika grupper i Sverige.

År 2012 antog riksdagen en samordnad och långsiktig strategi för romsk inkludering som gäller under åren 2012 till 2032. Det övergripande målet för den tjugoåriga strategin är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom. Arbetet med att förebygga och motverka antiziganism är en viktig del för att nå målen i strategin.

Vårt uppdrag

Sedan våren 2022 har MUCF ett pågående uppdrag att genomföra insatser som ska bidra till att förebygga och motverka antiziganism. I arbetet ska ingå att stärka förutsättningarna för unga romer att själva genomföra insatser som kan bidra till ökad synlighet och kunskap om unga romer och unga romers utsatthet för antiziganism. 

MUCF bedömer att arbetet med att involvera de unga romerna görs bäst på lokal nivå och samverkar därför med kommuner, regioner och civilsamhällesorganisationer som har pågående projekt för romsk inkludering.

Myndigheten ska när uppdraget utförs inhämta kunskap och erfarenhet från Forum för levande historia och Länsstyrelsen i Stockholms län.  Uppdraget ska slutredovisas i mars 2025. 

Delrapporter

Uppdrag att genomföra insatser som ska förebygga och motverka antiziganism (2024)

Förebygga och motverka antiziganism (2023)

Utställning av och om unga romer

I utställningen Z+46 får vi höra berättelser skapade av unga romer från olika städer i Sverige. Z refererar till prefixet som tatuerades in på romer i Förintelsens läger. +46 är riktnumret till Sverige då utställningen belyser situationen för unga romer i Sverige idag, 80 år efter Förintelsen.

Z+46 har tagits fram i samverkan med Gemensamma romska internationella förbund (GRIF) som arbetar för att främja romers rättigheter som en nationell minoritet i Sverige. Andra samverkanspartners, som har försett ambassadörerna med kunskapshöjande insatser, är Sveriges museum om Förintelsen, Länsstyrelsen i Stockholm, Forum för levande historia och Radio Romano.

Läs mer om utställningen Z+46 här.

Vilka rättigheter har unga romer?

Alla barn och unga omfattas av lagar och konventioner som lyfter barn och ungas rättigheter som samhällsmedborgare. Romerna är också erkända som en av Sveriges fem nationella minoriteter vilket innebär särskilda rättigheter. Bland annat ska deras utveckling av kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket främjas. På minoritet.se kan du läsa mer.