Ny rapport: Ökad samverkan mellan regioner och civilsamhället kan ge stora vinster
Civilsamhällets organisationer kan ofta spela en viktig roll i Sveriges 21 regioner. De når grupper som myndigheter inte når, de kan agera snabbare vid akuta, större händelser i samhället och har oftast bättre lokalkännedom. I en ny rapport undersöker Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, hur samverkan mellan civilsamhället och landets regioner fungerar.
– Det finns en stor och outnyttjad potential i samverkan mellan regioner och civilsamhället. Civilsamhället kan och vill gärna bidra mer med sin kompetens och erfarenheter och även regionerna ser stora möjligheter med en ökad samverkan. Vi ser att detta skulle gagna invånare inom flera områden, exempelvis inom kulturliv, folkhälsa och även de regionala framtidsfrågorna, säger generaldirektör Lena Nyberg.
Samverkan är en viktig del i civilsamhällespolitiken i Sverige. Dialog mellan offentliga aktörer och civilsamhällets organisationer ska bygga på kunskap om civilsamhällets förutsättningar, roll och mervärde. Flera regioner har också särskilda överenskommelser med civilsamhällets organisationer om hur samverkan ska ske.
– Vi valde ut åtta regioner som har bra geografisk spridning, olika befolkningsmängd och både sådana som har och inte har regionala överenskommelser. När det gäller organisationerna så valde vi att endast intervjua sådana som har någon samverkan med regionen. Undersökningen ger en bra bild av hur samverkan fungerar och vilka hinder och utmaningar som finns, säger Johan Lidmark, utredare på MUCF.
En utmaning är den obalans som råder mellan parterna. Regionerna har en mycket starkare ekonomi och många fler medarbetare än vad civilsamhället har. De kan självständigt fatta beslut som påverkar förutsättningarna för samverkan. Mycket av organisationernas verksamhet är också beroende av stöd från regionerna.
Ofta personberoende
Rapporten visar att samverkan ofta är alltför beroende av personerna som deltar och att den ofta saknar struktur. Risken är att arbetet påverkas när någon individ lämnar samarbetet.
Det finns en stor variation i hur de intervjuade regionerna involverar civilsamhället i arbetet med styrdokument såsom exempelvis verksamhetsplaner och regionala utvecklingsstrategier (RUS). Vissa regioner tar med civilsamhället tidigt i en process men ofta får organisationerna rollen som en remissinstans. I de regioner som tecknat en överenskommelse med civilsamhället står regelbundna dialogmöten i centrum för samverkan.
– Vi ser att relationer mellan parterna är ett tema som står i centrum när olika samhällsaktörer ska försöka samverka. Det är grundläggande att parterna lär känna varandra för att kunna utveckla fungerande relationer och tillit, säger Johan Lidmark.
Det finns ett ömsesidigt önskemål att öka samarbetet. Flera organisationer säger att de gärna vill komma in tidigare i olika utvecklingsprocesser i regioner och även kunna påverka under arbetets gång. Flera av de som intervjuas i regionerna efterlyser mer kunskap om vad civilsamhället gör.
Viktig röst i olika processer
MUCF ser att civilsamhället kan bli ännu bättre på att beskriva sin kompetens, sin särart och det mervärde som samverkan kan ge, exempelvis ett stort nätverk av organisationer och människor som arbetar ideellt.
MUCF ser också att regionerna kan bli ännu bättre på att strategiskt diskutera nyttan med samverkan och därefter göra nödvändiga prioriteringar.
– Civilsamhället utgör en grundpelare i vår demokrati och fyller en viktig roll som opinionsbildare och röstbärare. Att civilsamhället bjuds in att delta, både i beslutsprocesser som rör respektive förenings egen verksamhet och i andra beslutsprocesser är viktigt. Det kan leda till ökad kvalitet i verksamheter och öka tilltron till de offentliga processerna, säger Lena Nyberg.
Hög medelålder oroar
Samverkan mellan civilsamhället och regionerna är vanligast inom frågor som rör kultur, folkhälsa och regional utveckling. Det kan röra sig om allt från att civilsamhället ger invånare i hela landet möjlighet till kulturupplevelser, att bryta äldres ensamhet till att civilsamhället tar över hotade verksamheter i glesbygdsorter.
Samtidigt står civilsamhället inför en rad utmaningar som påverkar förutsättningarna för samverkan, något som även oroar regionerna. Många organisationer har i dag hög medelålder bland sina medlemmar och har svårare att locka nya, yngre medlemmar. Människors engagemang tar sig också nya uttryck, de efterfrågar att vara mer digitala, ingå i lösare sammanslutningar och de utgår mer från individuella drivkrafter. Det riskerar att påverka både ekonomin och möjligheterna för civilsamhället att besätta olika poster, vilket i sin tur försämrar möjligheterna att samverka.
FAKTA/Rapporten
MUCF:s rapport ”Samverkan mellan civilsamhället och Sveriges regioner – det finns outnyttjad potential” baseras på enskilda och gruppintervjuer med företrädare från 33 organisationer och åtta utvalda regioner: Norrbottens, Västernorrlands, Värmlands, Örebros, Stockholms, Västra Götalands, Hallands och Kalmars regioner.
Bland organisationerna som deltog fanns olika bildnings- och hembygdsföreningar, NTF (Nationella trafiksäkerhetsförbundet), Scouterna, Riksteatern, kvinno- och tjejjourer, 4H och friskvårdsorganisationer. Utöver intervjuer så gjordes en analys av regionala styrdokument.
Läs mer om MUCF:s uppdrag gällande civilsamhället på mucf.se