Ny rapport: Stödet till unga i utanförskap varierar stort mellan olika kommuner

Andelen unga som varken arbetar eller studerar varierar stort mellan olika kommuner. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.  

Rapporten visar också stora skillnader i hur kommuner arbetar med den här gruppen unga och vilket stöd som erbjuds.

–Skillnader i det kommunala stödet till unga som varken arbetar eller studerar innebär en bristande likvärdighet, vilket är allvarligt. Ungas möjlighet att få hjälp ska inte vara beroende av var de bor i landet, alla unga har rätt till stöd, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Nästan var tionde ung person i åldrarna 16 till 29 år (cirka 140 000) är under mer än ett års tid i en situation där de varken arbetar eller studerar. År 2021 var det i genomsnitt 8,5 procent unga som varken arbetade eller studerade i Sveriges kommuner. Andelen unga som varken arbetar eller studerar varierar mellan kommunerna. I kommunen med lägsta andelen var siffran 4,8 procent och i den med högsta andelen var siffran 16,7 procent.

– Alla unga behöver få möjlighet att skapa sig en försörjning och etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en viktig del i att bli vuxen och få ett eget liv. Förutom det personliga lidande som ett långvarigt utanförskap innebär så är det förknippat med en stor samhällsekonomisk kostnad, säger Lena Nyberg.

Få har en väg in för alla unga

Skillnaderna beror delvis på kommunernas strukturella förutsättningar, exempelvis ungdomsgruppens sammansättning och den lokala arbetsmarknaden. Men rapporten visar också att kommunerna arbetar på olika sätt med den här gruppen unga. Bara 22 procent av kommunerna arbetar uppsökande mot unga över 20 år. Endast 32 procent har verksamheter som bygger på “en väg in” – en samlad ingång till stöd från olika aktörer som riktar sig till alla unga som varken arbetar eller studerar.

– En viktig förklaring till skillnaderna i stöd är att kommunernas lagstadgade ansvar för de som fyllt 20 år är begränsat. Delar av det stöd som vissa kommuner erbjuder unga i gruppen är mer omfattande än vad nuvarande lagstiftning kräver, säger Amanda Nielsen, utredare på MUCF.

Unga som varken arbetar eller studerar behöver ofta stöd från många olika aktörer. Därför är samverkan lokalt mellan olika aktörer viktigt. Graden av samverkan skiljer sig dock mellan kommuner. Bara hälften av kommunerna har en hög grad av samverkan, såväl internt inom kommunen som med externa aktörer som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. 38 procent av kommunerna upplever att bristande samverkan med externa aktörer, exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan, är ett stort hinder.

Brist på utbildningar och resurser

Det främsta hindret i arbetet med unga som varken arbetar eller studerar är, enligt kommunerna, brist på utbildningar som är anpassade efter målgruppens behov. Nästan hälften av kommunerna uppger att brist på ekonomiska resurser är ett stort hinder.    

Rapporten visar att det finns några faktorer som påverkar hur kommuner lyckas i arbetet med den här gruppen unga. Bland dessa är att ha beslutade politiska målsättningar som rör hela gruppen, att erbjuda ett bredare och samordnat stöd till målgruppen och att ha en samlad ingång till det stödet.

Kommuner med både politiska målsättningar för hela gruppen och en samlad ingång till stöd har också en lägre andel unga som varken arbetar eller studerar.

– Att stödet till vissa grupper av unga över 20 år bygger på frivilliga åtaganden från kommunerna skapar inte bara en brist på likvärdighet utan också en sårbarhet. Det finns en risk att framgångsrika lokala ambitioner och insatser skalas ner i ett läge där många kommuners ekonomi nu försämras, vilket ger en kortsiktig besparing men som ökar kostnaden på sikt, säger Lena Nyberg.

Mot bakgrund av den bristande likvärdigheten gör MUCF bedömningen att det finns ett behov av att en eller flera samhällsaktörer får ett utökat ansvar att arbeta för att främja etablering bland unga med större stödbehov. MUCF ser också ett fortsatt behov av att öka kunskapen om unga som varken arbetar eller studerar hos offentliga aktörer, att stödja lokal samverkan och bidra till lokal verksamhetsutveckling.

Läs rapporten ”Olika villkor för etablering - Lokala förutsättningar och stöd till unga som varken arbetar eller studerar” på mucf.se

FAKTA OM RAPPORTEN

Rapporten baseras på registerdata från Statistiska centralbyrån (SCB), en enkätundersökning som MUCF genomfört bland Sveriges kommuner och intervjuer med företrädare för nio kommuner under våren 2023 (Hammarö, Helsingborg, Jönköping, Malmö, Ronneby, Sollefteå, Umeå, Upplands Väsby, Vimmerby)

I rapporten används det särskilda mått för unga som varken arbetar eller studerar som MUCF redovisar. Det bygger på registerdata från SCB och presenteras på årsbasis med cirka två års fördröjning.

Unga som varken arbetar eller studerar är enligt detta mått personer (16–29 år) som är folkbokförda i Sverige och som under ett kalenderår:

• inte haft inkomster över ett prisbasbelopp
• inte haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI (Svenska för invandrare) mer än 60 timmar.

I rapporten används data om unga som varken arbetar eller studerar på kommunnivå. I dessa data finns uppgifter om antal och andel för samtliga Sveriges kommuner för åren 2007 till 2021.

TABELL: Siffror över antal unga som varken arbetar eller studerar i Sveriges län, 16-29 år (2021 års siffror).