EU:s ungdomsprogram ger mervärde – erfarenheter från Jönköping
”Man vill ju sätta sin kommun på kartan lite, ligga i framkant och visa att vi har ett bra internationellt arbete och att vi gör det i samverkan – och att det faktiskt funkar för alla och inte är jättekrångligt.” Linda Jansson, tillförordnad avdelningschef på kultur- och fritidsförvaltningen i Jönköpings kommun, pratar om varför kommunen har valt att satsa på EU-projekt. De har en internationell strategi som gett positiva resultat på flera olika sätt, bland annat genom EU:s ungdomsprogram.
- Vi har haft förmånen att ha volontärer, och i förra omgången så var det en kille som var jätteduktig. Han kunde väldigt mycket om hur man söker projekt och alla dess fördelar. Så vi anställde honom helt enkelt. Han jobbar hos oss idag och vi har flera olika ungdomsprojekt på gång, berättar Linda Jansson.
Hon pratar om Luka Tunjić, som jobbar som fritidsassistent på Mötesplats Brunnen. Han kom till Jönköping och Sverige från Kroatien som volontär inom Europeiska solidaritetskåren. Planen var att han skulle stanna i ett år, men eftersom det råkade sammanfalla med pandemin så innebar det att han – och kommunen – inte kunde genomföra alla projekt så som det var tänkt. När han blev erbjuden att stanna kvar så tackade han därför ja.
- Jag tänkte jag kan stanna lite längre och försöka introducera några olika projekt som jag redan har varit med om i Kroatien. Det har varit jättekul att utforska vad det finns för ungdomsarbete i Sverige och Jönköping, säger Luka.
Han har upptäckt att det finns en del skillnader mellan de båda länderna:
- När jag kom till Jönköping upptäckte jag att det inte är många ungdomar som åker ut på projekt här. I södra Europa är det vanligt att många ungdomar vill åka - men här finns det nästan inga. Så jag tänkte att kanske kan jag inspirera några unga som kommer till vår mötesplats.
Luka jobbar med internationella projekt, utbyten och olika kompetensutvecklingar för till exempel ledare på Brunnen, som är en fritidsgård för ungdomar på gymnasiet och upp till 25 år. Själv har han erfarenhet från över 20 olika ungdomsprojekt från sin studietid på universitet och han jobbade även inom olika ideella organisationer. Han lyckades till slut genomföra ett ungdomsutbyte i Jönköping, under titeln Spectrum of Inclusion. Tio personer var involverade i det projektet men Luka var den ende som hade tidigare erfarenhet. Han säger han är stolt över alla de som var med i processen, trots att allt var nytt. Ibland kan det vara en utmaning att förklara fördelarna för helt nya deltagare, säger han.
- Jag åkte nyligen tillsammans med tre ungdomar från Brunnens verksamhet till Nederländerna i ett annat utbytesprojekt där vi lärde oss mer om hbtqi-aktivism. Jag försökte inspirera dem: "ni kan åka till Europa, träffa jämnåriga som också vill lära sig något nytt. Ni kan prata engelska och ni får också ett certifikat på slutet, ett Youthpass som kan bidra till ert cv i framtiden och det kan göra skillnad när ni till exempel pluggar eller söker jobb".
Det viktigaste budskapet han har till unga är ändå att de själva har kapaciteten att utföra projekt på egen hand – de kan och klarar av mer än de tror:
Satsar på grundjobbet
Chantal Coté är internationell strateg i Jönköpings kommun. Hon jobbar med att implementera kommunens internationella strategi och det innebär bland annat att hitta olika typer av aktiviteter och insatser där man kan dra nytta av de olika EU-programmen, bland dem ungdomsprogrammen. Ibland kan det vara en utmaning:
- Man får försöka ta med sig en liten arbetsgrupp. Det har varit vårt arbetssätt. Vi bildar en arbetsgrupp som sitter tillsammans och utvecklar grunderna för att utveckla projekten vidare. Sen måste det förankras på rätt ställe i organisationen och man måste hitta arbetsformerna och strukturerna som behövs för att ha ett hållbart projekt. För man vill kanske inte ha ett projekt som bara är ett år, utan ha en långsiktighet med sina internationella satsningar. Man måste också vara flexibel när man jobbar med internationalisering och med flera länder och projekt, säger hon.
För det här behöver man kunskap, men Chantal säger att det inte nödvändigtvis krävs mycket utan det går nog för alla att sätta sig in hur det fungerar. Hon tycker inte heller att ansökningsprocessen är värst komplicerad, utan det stora jobbet är att utveckla sin idé, att utveckla projektet.
- Byråkratin, och EU-byråkratin, är som den är. Men med hjälp av myndigheten MUCF, som är ansvarig för finansieringen, så har vi fått väldigt bra stöd av handläggare för att ta oss igenom våra utmaningar med just ansökningarna, säger Chantal.
Belöningen för kommunen är stor. Främst för att de internationella projekten bidrar till att utveckla kommunens verksamhet på olika sätt. Alla EU-finansierade projekt handlar om verksamhetsutveckling, säger Chantal.
MUCF är nationellt programkontor för EU:s ungdomsprogram Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. Inom det uppdraget fördelar myndigheten bidrag till svenska verksamheter som genomför projekt för och med unga, utomlands eller på hemmaplan.