Hur ser ungas valdeltagande ut i din kommun?
Utbildning, kön, födelseland, bostadsort och boendeform. Det var fem faktorer som spelade stor roll om unga utnyttjade sin rätt att rösta i riksdagsvalet 2018. Hur ser det ut i din kommun och vad kan vi lära av det till höstens val?
Den färska rapporten Ungas röst visar också att det inte bara är ungdomars egen utbildning utan också föräldrarnas utbildningsnivå, som har betydelse till ungas valdeltagande. Valdeltagandet bland unga ökar i takt med stigande utbildningsnivå bland föräldrarna.
Även bostadsort och område är intressant att titta närmare på. Vi kan till exempel se att unga som bor i pendlingskommuner, nära storstäder, röstar i högre utsträckning än ungdomar som bor i landsbygdskommuner. Men även inom kommuner finns stora skillnader när vi tar hänsyn till socioekonomi:
- I riksdagsvalet röstade 73,6 procent av unga i områden med socioekonomiska utmaningar.
- Motsvarande siffra för unga boende i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar var 91,2 procent.
Skillnaden mellan dessa två områden i valdeltagandet till riksdagsvalet 2018 var alltså nästan 18 procentenheter. Liknande mönster finns i valen till landsting-, och kommunfullmäktige. I flera kommuner är de inomkommunala skillnaderna i valdeltagandet så omfattande att det kan skilja upp till 40 procentenheter mellan ungdomar boende i olika områden inom samma kommun.
Detta och mycket mer viktig information innehåller rapporten som tagits fram av Ali Abdelzadeh och Erik Lundberg vid Högskolan Dalarna, på uppdrag av MUCF
Ladda ner ditt exemplar av studien. Här finns också en karta som på ett enkelt och tydligt sätt visar hur stort valdeltagandet bland unga var i respektive kommun till riksdagsvalet 2018.