Civilsamhällets digitalisering skapar både möjligheter och hinder

Civilsamhället har digitaliserats i snabb takt under pandemin. Nationella och regionala organisationer har klarat omställningen bäst. Mindre och lokala organisationer har oftare haft större utmaningar. Vissa har pausat sina verksamheter och har nu en längre startsträcka för att komma i kapp och få del av den digitala utvecklingen. Digitaliseringen har skapat trösklar som inte alla har klarat att ta sig över.

Det visar rapporten Digitalisering för alla? Digitaliseringens konsekvenser för det civila samhället från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Den bygger på en fördjupad kvalitativ studie med 37 representanter från olika civilsamhällesorganisationer, med fokus på unga, äldre och personer med funktionsnedsättning. 

Den digitala omställningen under pandemin har haft positiva effekter för en del av civilsamhället. Organisationernas arbete med opinionsbildning och intern demokrati har generellt sett fungerat bra. Desto svårare har det varit att hålla i gång verksamheternas sociala funktion.
Mycket har blivit bättre, enklare, snabbare och mer tillgängligt för olika grupper. Möten, föredrag och utbildningar har blivit lättare och billigare att organisera. Aktiviteter som träningspass eller yoga har blivit digitala och möjliga för alla med surfplatta eller dator att följa. Andra organisationer har prövat nya grepp och utformat nya helt digitala aktiviteter. För vissa har den snabba digitaliseringen skapat ett mer effektivt föreningsarbete. Många har smidigt kunnat delta i möten och sluppit långa resor. En del personer med funktionsnedsättning säger att det varit positivt att kunna delta i möten hemifrån och enkelt kunna ta pauser när de behövt.

Vissa grupper har utestängts när föreningslivet blev digitalt under pandemin. De som redan hade digital kompetens, bra nätuppkoppling, bra surfplattor och datorer hade ett försprång gentemot dem som var sämre rustade. En annan utmaning var att det saknades en gemensam teknisk standard inom organisationerna. Det skapade hinder i arbetet och medlemmar kunde uppleva en uppförsbacke i att ställa om. Föreningar beskriver svårigheter med att fylla i bidragsansökningar och medlemsregistrering när de saknat digitala kunskaper. Dialogen med offentlig sektor har fungerat väldigt olika. När digitala möten blev vardag stannade vissa samtal av helt, till exempel i en del lokala pensionärsråd.

– Alla ska ges samma möjlighet att delta i föreningslivet vare sig det sker digitalt eller genom mänskliga möten. Digitaliseringen får inte leda till ett utanförskap för alla dem som av olika skäl inte kan vara digitala, säger generaldirektör Lena Nyberg.

– Vår rapport ger en inblick i vad som har varit framgångsfaktorer och vilka hinder som samhället behöver bygga bort. Skillnaderna som uppstått under pandemin får inte bli permanenta. Civilsamhället behöver få stöd för att nå ut till fler och till nya grupper.

Förslag ur rapporten:

• Myndigheter, regioner och kommuner bör utveckla stödet till civilsamhället och sprida exempel på meningsfulla och tillgängliga digitala verksamheter
• Bredbandsutbyggnaden och mobiltäckningen behöver ökas och förbättras i hela landet
• Wifinät bör finnas åtkomligt för boende, besökare och personal inom vård- och omsorgsboenden
• Fler kommuner bör inrätta öppna wifinät i sina stadskärnor.

Läs och ladda ned rapporten Digitalisering för alla. Digitaliseringens konsekvenser för det civila samhället.