Unik rapport från MUCF: ”Trakasserier, hot och våld tystar civilsamhället”

2022-04-01 - 07:36
Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.
Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Mer än var femte företrädare för civilsamhället har någon gång utsatts för våld, skadegörelse, stöld, hot eller trakasserier. Särskilt utsatta är organisationer och individer som engagerar sig i hbtqi- frågor, rasism, antirasism och feminism.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har på regeringens uppdrag genomfört den första stora kartläggningen av hur hot och hat drabbar civilsamhället.
– Många vittnar om att hot och hat leder till att de undviker att uttrycka vissa åsikter offentligt. De funderar på att byta eller lämna sina uppdrag i organisationen. Det är en mycket farlig utveckling för hela samhället och ett hot mot demokratin, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg.
 
I juni 2021 gav regeringen i uppdrag till MUCF att kartlägga omfattning och konsekvenser av trakasserier, hot och våld som riktas mot det civila samhällets organisationer. Resultaten presenteras i rapporten Kartläggning av hot och hat mot det civila samhället. 
Kartläggningen är en del i arbetet med att få en helhetsbild av hur utsatta förtroendevalda, journalister, konstnärer, opinionsbildare, forskare och det civila samhällets organisationer är. Det har tidigare inte gjorts någon större studie om utsattheten för civilsamhället. 
 
– Civilsamhället spelar en avgörande roll som opinionsbildare och röstbärare. Människor måste våga uttrycka sina åsikter offentligt. Det är en förutsättning för vår demokrati, säger Lena Nyberg.
 
– Det är otroligt allvarligt att företrädare och medlemmar utsätts för trakasserier, hot och våld i den omfattning som rapporten visar. Risken är stor att människor inte öppet vågar ta ställning i frågor som rör mänskliga rättigheter. Den fria och öppna debatten riskerar att tystna. På sikt kan det undergräva demokratin och ett öppet samhälle.
 
Mellan oktober till december 2021 genomförde MUCF en enkätundersökning riktad till 4 000 ideella organisationer och registrerade trossamfund. Frågorna i enkäten riktar sig dels till företrädare för civilsamhällets organisationer, dels till organisationen och dess medlemmar. 43 procent av de tillfrågade svarade på enkäten. 
  • 22 procent uppger att de någon gång utsatts för våld, skadegörelse, stöld, hot eller trakasserier kopplat till deras engagemang i organisationen. 
  • 13 procent har utsatts för våld, skadegörelse, stöld, hot eller trakasserier det senaste året.
  • Mest utsatta är de som uttalar sig i hbtqi-frågor. 47 procent av dem har någon gång råkat ut för trakasserier, hot eller våld i samband med att de uttalat sig offentligt.
  • Endast 15 procent har polisanmält den senaste händelsen, ofta med förklaringen att de inte tror att anmälan kommer leda till någon påföljd.
  • De vanligaste händelserna är hot eller påhopp via sociala medier, hotfulla uttalanden öga mot öga, hotfullt telefonsamtal och hotfull e-post.
  • 17 procent har övervägt att sluta i organisationen på grund av hot, hat och trakasserier som riktats mot dem. 25 procent har undvikit att uttala sig i en specifik fråga, 24 procent har övervägt att byta eller lämna ett uppdrag i organisationen.
  • 12 procent av organisationerna som utsatts för hot och hat har avstått från att engagera eller uttala sig i en specifik fråga, 14 procent har ändrat sättet göra det på och en av fyra har ändrat sin verksamhet på grund av de hat, hot och trakasserier som riktats mot dem.
  • Händelserna påverkar privatlivet för civilsamhällets företrädare och inverkar även negativt både på den fysiska och psykiska hälsan. 26 procent uppger att de har blivit rädda på grund av det som inträffat. 
Den vanligaste förövaren bakom hot och trakasserier gentemot civilsamhället är en man i åldern 45–64 år. Nära var tredje företrädare för civilsamhället som drabbats av hot eller trakasserier tror att syftet är att försöka påverka organisationens eller personens ställningstagande i en specifik fråga.
Kartläggningen visar också att de som utsatts uppfattar att händelserna kan kopplas till deras hudfärg, nationalitet eller etniska bakgrund. Andra gör också en koppling till att trakasserier eller liknande gentemot dem beror på den religion de tillhör, deras könstillhörighet eller sexuella läggning.
 
Många organisationer saknar idag tillräckliga rutiner kring säkerhet, hjälp och stöd för att hantera eller förebygga att deras medlemmar drabbas. En tredjedel av dem som utsatts för trakasserier, hot eller våld de senaste tolv månaderna medger att de har haft otillräckliga rutiner för att hantera situationerna. En av fem organisationer saknar helt rutiner för detta. 
Var tredje organisation som utsatts för hot det senaste året uppger att de saknar tillräckligt med förebyggande rutiner. Nästan en fjärdedel av de drabbade organisationerna saknar helt sådana rutiner.