Hoppa till huvudinnehåll
 

Levnadsvillkoren för unga med funktionsnedsättning är sämre än levnadsvillkoren för andra unga.

2017-11-30 - 09:16
Lena Nyberg, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors generaldirektör.
Lena Nyberg, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors generaldirektör.

Tjejer och killar med funktionsnedsättning etablerar sig senare på arbetsmarknaden än andra och har en svagare ställning i arbetslivet. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

Unga med intellektuella funktionsnedsättningar har påtagligt sämre möjligheter att ha en meningsfull fritid och att engagera sig i samhället.

I rapportens ungdomsenkät framgår tydligt att många unga med funktionsnedsättningar möter påtagligt fler problem och hinder i vardagen än andra unga, särskilt i arbetslivet:

  • De har svårare att få ett jobb.
  • De har oftare deltidsanställningar och mer sällan ett fast arbete.
  • De är oftare arbetslösa och är arbetslösa längre än andra.
  • De är oftare sjukskrivna.
  • De som går i särskolan och de som har nedsatt arbetsförmåga ha särskilt svårt att etablera sig i arbetslivet.
  • Unga tjejer med funktionsnedsättning är i högre grad än andra unga tjejer utsatta för mobbning eller utfrysning på arbetet.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har förbundit sig att följa får inte tillräckligt genomslag i praktiken. Det görs goda insatser i kommunerna, men ofta saknas ett ungdomsperspektiv.

̶ Ingen ung människa ska riskera att bli marginaliserad eller hamna i en utsatt position. Särskilt allvarligt är det att unga med funktionsnedsättning inte alltid får tillräckligt stöd. Många har påtagligt fler problem och hinder i sin vardag än andra unga, särskilt i arbetslivet, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Antalet unga med funktionsnedsättning har ökat hos Arbetsförmedlingen, en utveckling som det behövs krafttag för att vända.

̶ Den som saknar arbete har sämre ekonomi än andra och riskerar dessutom att drabbas av dålig hälsa, oro och lägre livskvalitet, säger Lena Nyberg.

Samordningsinsatserna på kommunal och regional nivå brister. Aktörer ger olika besked om stöd, vilket framstår som både kontraproduktivt och förvirrande.

Rapporten visar att när Försäkringskassan gör bedömningar av ungas bristande arbetsförmåga sätter de inte heller alltid de ungas behov i centrum. Nationella lagar, regelverk och lokala strategier behöver ändras för att förverkliga FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det behövs en utredning som kartlägger hur kommunerna kan samordna ett långsiktigt stöd till dessa unga när de ska ut på arbetsmarknaden. Stödet bör vara uppsökande, ge varje ung person en egen kontaktperson som följer med genom processen. Det ska också vara till för arbetsgivare som vill anställa eller har anställt en ung person med funktionsnedsättning. 

Rapporten Fokus 17:2 Unga med funktionsnedsättning presenteras den 30 november i samband med MUCF:s rikskonferens i Stockholm.