Låg andel skolor anmälda till EU-valet – trots stort intresse bland unga

- Många delar av ungas vardag påverkas av beslut som tas i EU och hur det Europeiska samarbetet utvecklas. Skolval är en viktig del i skolans demokratiska uppdrag. Än finns möjlighet för skolor att anmäla sig, säger Mattias Lunn, utvecklingsledare för Skolval 2019 på MUCF.

I 2014 års val till Europaparlamentet var 273 skolor i Sverige anmälda till skolval, i årets EU-val är hittills 333 skolor anmälda. Det är en ökning med nästan 17 procent sedan 2014. Men en majoritet av landets högstadie- och gymnasieskolor har inte anmält sig. 

Det låga deltagandet till Skolval 2019 och EU-valet beror inte på ointresse hos de unga. MUCF:s nationella ungdomsenkät visar att 60 procent av Sveriges unga är intresserade av samhällsfrågor. Ännu fler, 65 procent, är intresserade av vad som händer i andra länder. I riksdagsvalet 2018 var totalt 1 718 skolor anmälda och det slutliga resultatet innebar ett valdeltagande på 79,8 procent. Skolor från 271 kommuner deltog.

- För många är skolval ofta ett första steg till ett politiskt engagemang senare i livet. I skolans uppdrag ingår också att öka elevernas kunskap om samhället, att stimulera demokratiska värderingar och deras förmåga att vara aktiva medborgare, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg.

- Det finns säkert en del praktiska förklaringar till det låga deltagandet i Skolvalet 2019. Men det kan också bero på brist på kunskap och få förebilder i skolans värld.

Undviker prata EU i undervisning

Kunskapen om EU är i dag låg hos såväl lärare som lokala förtroendevalda. Många lärare uppger själva att de saknar tillräckliga kunskaper för att undervisa om EU och att de därför undviker EU i undervisningen (SOU 2016:10). Den undervisning som sker fokuserar ofta på grundläggande fakta och inte på kunskap om demokrati- och ideologifrågor. Av nya förtroendevalda i kommunerna säger 72 procent att de har för lite kunskap om hur EU påverkar kommunen för att kunna diskutera det med sina väljare. Endast en tredjedel av disputerade statsvetare kan namnge EU:s lagstiftande institutioner.

Kunskap ökar valdeltagandet. Men frågan är hur unga - dagens och framtidens väljare – i dag ska få kunskap om Europasamarbetet med dess möjligheter och utmaningar? Hur ska de känna delaktighet och att kunna ta ställning i viktiga samhällsfrågor?

- I Skolval 2019 får eleverna en möjlighet att lära mer om hur EU faktiskt påverkar deras vardag, på skolgården, i klassrummet och hemma. Skolval är en unik möjlighet för elever att få delta i ett demokratiskt val, att få ställa sina frågor till folkvalda politiker och prata politik i en trygg miljö, säger Lena Nyberg.

Enkelt att anmäla sig

Än är det inte för sent för landets högstadie- och gymnasieskolor att anmäla sig till Skolval 2019 och valet till Europaparlamentet. Sista anmälningsdag är 1 maj

- Att anmäla sig är enkelt och vi skickar sedan valmaterial till varje skola inför valperioden, säger Mattias Lunn.

Skolval är ett simulerat val som arrangeras av elever eller elever och skolpersonal tillsammans på skolorna. Skolval riktar sig till årskurs 7-9 och gymnasiet inklusive särskolan. Ett skolval arrangeras på samma sätt som vanliga val med valsedlar, valskärmar, röstlistor, valurnor och rösträknare. Syftet med skolval är att ge elever möjlighet att ta ställning för ett politiskt parti och samtidigt lära sig om demokratiska processer. 

Skolval 2018 och 2019 drivs av Sveriges Elevkårer, Sveriges Elevråd, Europeiska Ungdomsparlamentet Sverige och Ung Media Sverige på uppdrag av MUCF. Skolverket och Valmyndigheten är samarbetsmyndigheter.

Här kan du se vilka skolor som anmält sig till Europaparlamentsvalet

Läs mer om Skolval 2019 på MUCF:s hemsida