Ny rapport från MUCF: Tydlig koppling mellan ungas fritid och psykisk ohälsa

Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

- Men det finns stora skillnader, både mellan olika grupper av unga och över tid. Utrikes födda och unga hbtq-personer har till exempel ofta inte råd med fritidsaktiviteter. Vi ser också att unga med funktionsnedsättning och unga hbtq-personer oftare avstår från att delta av rädsla för att bli dåligt bemötta, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Rapporten ”Ungas rätt till en meningsfull fritid – tillgång, trygghet och hinder (Ung idag 2020)” baseras på den nationella ungdomsenkät som MUCF genomför vart tredje år bland unga i åldrarna 16–25 år. MUCF undersöker i vilken utsträckning unga ägnar sig åt olika fritidsaktiviteter och hur ofta: aldrig, någon gång varje vecka, varje månad eller varje år. I rapporten skildras även ungas upplevelser av trygghet på sina fritidsaktiviteter samt vilka hinder de möter. Resultaten som rör ungas fritid och symptom på psykisk ohälsa baseras på MUCF:s attityd- och värderingsstudie från 2018

- Ungas fritid är viktig att följa eftersom den spelar en stor roll för deras personliga och sociala utveckling. Fritiden kan stärka ungas självkänsla och ge betydelsefulla relationer till vuxna utanför familjen. Den kan också vara en viktig arena för unga att känna inflytande över sitt eget liv och att vilja delta i det demokratiska samhället, säger generaldirektör Lena Nyberg.

Nio av tio unga vill ha roligt på fritiden och åtta av tio unga vill lära sig nya saker. Vanligaste fritidsaktiviteterna, både för tjejer och killar, är att kommunicera via internet/sociala medier och att umgås med kompisar. Idrott är också vanligt, sju av tio unga uppger att de idrottar varje vecka.

Allt färre tjejer idrottar

Allt färre inrikes födda tjejer idrottar, 2018 var andelen 70 procent jämfört med 78 procent 2015. Utvecklingen har däremot varit oförändrad för inrikes födda killar samt för tjejer och killar som är utrikes födda. Andelen tjejer med utländsk bakgrund som idrottar varje vecka 2018 är mindre än andelen tjejer med svensk bakgrund. Andelen unga som idrottar inom en förening varje vecka har minskat de senaste åren.

- Det är viktigt att alla unga har likvärdiga möjligheter på sin fritid. Minskad tillgång till idrott för vissa grupper av unga riskerar att påverka deras hälsa och därmed också många andra delar av livet, säger Lena Nyberg.

Andelen unga som konsumerar kultur eller själva utövar någon kulturaktivitet på fritiden ökar svagt. Tre av tio svarar att de varje vecka sjunger, spelar instrument, skapar musik, dansar, spelar teater eller gör bild i någon form. Skillnaderna mellan olika grupper av unga är tydligast när det gäller kulturaktiviteter. Sju av tio killar uppger att de aldrig skriver, fem av tio killar besöker aldrig bibliotek eller utövar kultur och tre av tio killar läser aldrig böcker eller konsumerar kultur.

Allt färre unga läser böcker

Andelen unga som läser böcker har halverats mellan 2007 och 2018 och minskningen går snabbast bland inrikes födda tjejer. Tidigare läste tjejer i större utsträckning än killar, men så är det inte längre. Samtidigt läser allt fler unga utrikes födda böcker. 2018 läste nästan varannan ung utrikesfödd varje vecka, jämfört med knappt var tredje av unga inrikes födda.

Allt fler unga besöker bibliotek, framförallt utrikes födda och unga med utländsk bakgrund. 2018 besökte varannan ung utrikes född ett bibliotek varje månad, jämfört med var femte inrikes född.

Framförallt killar och unga i den yngre åldersgruppen, 16–19 år, besöker fritidsgårdar. Det är också en vanligare fritidsaktivitet bland unga utrikes födda och unga med utländsk bakgrund.

- Den öppna fritidsverksamheten är viktig eftersom den når grupper av unga som har svårare att ta del av andra aktiviteter. Men den är, liksom föreningsverksamheten, även en arena för ungas fritid där det finns potential att engagera fler och bredare grupper av unga, säger Lena Nyberg.

De flesta unga uppger att de har ganska eller mycket stora möjligheter att delta i olika typer av fritidsverksamheter. Men vissa grupper upplever oftare hinder, framförallt unga med funktionsnedsättning, utrikes födda och unga hbtq-personer.

Vanligaste hindret för alla unga är att inte ha tid på grund av skola eller arbete. Ungefär fyra av tio unga uppger att fritidsaktiviteten har varit för dyr, att den varit för svår eller att det varit för svårt att ta sig till den.

Rädsla för att bli dåligt bemött

Nästan alla unga, 97 procent, känner sig trygga på fritiden. Samtidigt uppger 14 procent att de avstått från fritidsaktivitet av rädsla för att bli dåligt bemötta. Nästan var tredje ung med funktionsnedsättning och var fjärde ung hbtq-person svarar så.

- Unga har rätt att vara trygga på sin fritid. För unga med funktionsnedsättning och unga hbtq-personer kan fritiden även minska känslan av utanförskap. Förutom att fritiden kan erbjuda roliga och utvecklande aktiviteter ger den också en känsla av trygghet och gemenskap, säger Lena Nyberg.

Två av tre unga är nöjda med sin fritid. Det är något vanligare att killar är nöjda med sin fritid, jämfört med tjejer. Bland unga som inte är stressade är drygt 80 procent nöjda med sin fritid. Bland unga som är stressade är motsvarande andel bara 56 procent. Det är mindre vanligt att killar som är medlemmar i en förening är stressade jämfört med killar som inte är medlem i någon förening.

Unga som upplever att de har lagom med fritid har lägre risk att uppleva symptom på psykisk ohälsa än unga som har för lite eller för mycket fritid. Tjejer som upplever att de har för lite - eller för mycket fritid - är mer stressade än andra unga. Killar är generellt mindre stressade än tjejer.

- Det är tydligt att unga som är nöjda med sin fritid även mår bättre psykiskt. Vi har tidigare konstaterat att tjejer är en särskild riskgrupp för psykisk ohälsa och att skillnaderna i ohälsa mellan könen ökar över tid. Det är ytterst angeläget att öka kunskapen om hur unga, framförallt tjejer, själva upplever att fritiden påverkar hur de mår, säger Lena Nyberg.

MUCF ger i rapporten förslag på ett antal insatser som skulle kunna stärka ungas möjligheter till en meningsfull fritid.

Utreda friskfaktorer

Myndigheten vill bland annat utreda friskfaktorer på fritiden för ungas psykiska hälsa och vilka ekonomiska möjligheter som kan ge fler unga en meningsfull fritid.

MUCF ser behov av kompetensutveckling i öppen fritidsverksamhet, att levnadsvillkoren för unga hbtq-personers utreds mer och att förutsättningarna för unga med funktionsnedsättning att ha en meningsfull fritid förbättras. MUCF vill att regeringen utreder om offentliga aktörers lokaler, till exempel skolor, kan användas för att skapa fler mötesplatser för unga. MUCF föreslår också att regeringen utreder förutsättningar för stöd till fler former av organisering, till exempel nätverk, upprop och andra aktörer.

FOTNOT. MUCF:s ungdomsenkät skickas ut till 5 000 slumpmässigt utvalda var tredje år. 2018 var svarsfrekvensen 46 procent (drygt 2 300 personer).

Länk till rapporten Ungidag 2020 - Ungas rätt till en meningsfull fritid.pdf 

UNGAS FRITID I KORTHET:

• Andelen unga som konsumerar eller själva utövar kultur på fritiden ökar svagt
• Andelen unga som läser böcker på fritiden minskar
• Andelen som idrottar inom en förening minskar.
  Det är dubbelt så stor andel unga som idrottar utanför en förening än som idrottar inom en förening.
• Andelen unga som är medlemmar i en förening minskar. Sex av tio unga var medlemmar 2018.
• En större andel unga utrikes födda ägnar sig åt olika former av kulturaktiviteter på fritiden
• Killar ägnar i mindre utsträckning sin fritid åt att utöva kulturella aktiviteter
• Större andel utrikes födda unga besöker bibliotek varje månad
• Unga utrikes födda, unga i den yngre åldersgruppen 16–19 år samt unga som definierar sig som killar besöker i större utsträckning öppen fritidsverksamhet
• Unga tjejer med utländsk bakgrund idrottar i mindre utsträckning på fritiden jämfört med andra unga

DÄRFÖR AVSTÅR UNGA FRÅN FRITIDSAKTIVITETER:

• Inte haft tid på grund av skola eller arbete (68 procent)
• Aktiviteten har kostat för mycket pengar (41procent)
• Det har varit för svårt att ta sig till aktiviteten (38 procent)
• Aktiviteten har varit för svår för mig (38 procent)
• Aktiviteten har inte varit anpassad/tillgänglig för mig (22 procent)
• Avstår av rädsla att bli dåligt bemött (14 procent)
• Mina föräldrar/familj har inte tyckt att det är lämpligt att jag deltar (5 procent)