Coronakrisen slår hårt mot organisationer: ”Viktiga röster i samhällsdebatten drabbas”

Civilsamhället påverkas starkt av coronaviruset. Många organisationer kämpar med minskade intäkter från exempelvis försäljning, deltagar- och medlemsavgifter, gåvor och sponsring. Samtidigt ökar behovet av sociala insatser och stöd till utsatta grupper. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

- Coronakrisen påverkar inte bara organisationernas ekonomi negativt. Den ändrar även förutsättningarna att bedriva påverkansarbete vilket i sin tur kan få negativa konsekvenser för demokratin. Om civilsamhällets viktiga organisationer försvagas så riskerar vi att förlora viktiga röster i samhällsdebatten, säger generaldirektör Lena Nyberg.

MUCF ska, på uppdrag av regeringen, årligen följa utvecklingen av det civila samhällets villkor. Årets rapport bygger på statistik från åren 2012 till 2018 (totalt data från 2 811 föreningar), samt intervjuer med ett tjugotal ideella föreningar under början av 2020. Mot bakgrund av coronapandemin utfördes även en mindre enkätundersökning under april månad och myndigheten hade då även möten med flera civilsamhällesorganisationer.

Cirka 200 000 personer arbetar i civilsamhället i Sverige (SCB 2019). MUCF:s rapport visar att organisationerna generellt har stabila villkor och att dessa förbättrats de senaste åren, bland annat ekonomiska förutsättningar och kontakter med offentliga aktörer.

Bidrag för ordinarie verksamhet (organisations- och verksamhetsbidrag) har blivit viktigare men även egna intäkter, medlemsavgifter och försäljning är viktiga inkomstkällor. Flera organisationer som intervjuats efterlyser en ökad grundfinansiering och ökad långsiktighet vid bidragsgivning.

Coronakrisen ändrar villkoren

Coronakrisen har snabbt försämrat villkoren för civilsamhället. Flertalet organisationer står inför stora utmaningar som slår hårt mot deras ekonomi och förutsättningar att bedriva verksamhet. Minskade intäkter drabbar på kort sikt organisationer med fasta kostnader som lokalhyra och löner. De kan snabbt behöva säga upp hyreskontrakt och säga upp eller permittera personal. Organisationer drabbas också när aktiviteter och evenemang ställs in med kort varsel.

Föreningar försöker ställa om verksamheter eller skjuter upp planerade aktiviteter men allt kan inte ersättas av digitala möten eller hållas utomhus. Många oroas för hur inställda aktiviteter och färre medlemmar kan påverka möjligheten att få offentliga bidrag.

- För utsatta grupper är civilsamhällets insatser viktiga under normala omständigheter, i kristider är de ännu viktigare. I nuläget är konsekvenserna av coronaviruset omöjliga att överblicka, men flera organisationer larmar om att målgrupper för deras verksamhet drabbas till följd av inställda aktiviteter och minskade intäkter. De satsningar som nu görs av regeringen och samarbetspartierna är därför otroligt viktiga, säger Lena Nyberg.

Påverkar opinions- och lobbyarbete

En del av de restriktioner som införts på grund av pandemin påverkar människors möjlighet att demonstrera och samlas för politiska möten. Årsmöten skjuts upp eller ställs om till digitala lösningar. En del organisationer som MUCF varit i kontakt med säger att de tillfälligt måste lägga sitt påverkansarbete åt sidan.

- Det civila samhället har en central roll i demokratin genom att vara en viktig röstbärare i debatten. Om krisen leder till ett svagare civilsamhälle blir det svårare för olika grupper att engagera sig och höras i samhällsdebatten. Samtidigt ser vi att det är svårare att lyfta frågor som inte är coronarelaterade till beslutsfattare och i medier, säger Lena Nyberg.

Insatser för att förbättra villkoren

MUCF pekar i rapporten på ett antal insatser för att stärka villkoren för det civila samhället, bland annat att utveckla den statliga bidragsgivningen och en ökad grundfinansiering. MUCF vill även utreda förutsättningar att ge bidrag till fler aktörer och att ge civilsamhället ökad tillgång till offentliga lokaler.

MUCF:s uppföljning av civilsamhällets villkor utgår från de sex principer som slogs fast i propositionen "En politik för det civila samhället" (prop. 2009/10:55). Principerna har tagits fram i dialog med det civila samhällets organisationer och beskrivs som: självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald. Ett självständigt, öppet och livskraftigt civilsamhälle ingår också i de globala Agenda 2030-målen.

Länk till rapporten ”En mångfald av villkor och förutsättningar - Fördjupad uppföljning av det civila samhällets villkor”

Länk till pm om enkätundersökningen 6-16 april ”Coronakrisens konsekvenser för det civila samhället – en första nulägesbild”

FAKTA/CIVILSAMHÄLLETS VILLKOR (2012-2020)

• Uppföljningen av det civila samhällets villkor görs sedan 2012 via en enkätundersökning riktad till dess organisationer. Datamaterialet i MUCF-rapporten består av svar från totalt sett 2 811 ideella föreningar. För att fördjupa analysen har MUCF i år även gjort intervjuer med ett 20-tal organisationer.
• Mellan år 2012 och 2016 ansåg sju av tio ideella föreningar att de haft goda ekonomiska förutsättningar att bedriva sin kärnverksamhet. År 2018 ansåg nio av tio föreningar det.
• Föreningar med låga kostnader för verksamheten uppger att de har goda förutsättningar. Bland föreningar med större behov av finansiering finns både de som upplever att de har sämre och bättre förutsättningar.
• De tre viktigaste inkomstkällorna är bidrag för ordinarie verksamhet, medlemsavgifter och försäljning. Bidrag är viktigare bland föreningar med fler än 100 medlemmar än bland andra föreningar. För ungefär hälften är medlemsavgifter en viktig inkomstkälla, framförallt för föreningar utan anställda och för de med många medlemmar.
• För idrottsföreningar har både medlemsavgifter och försäljning blivit allt viktigare. Mer än hälften av idrottsföreningarna uppger att försäljning är viktigt.
• Kontakterna med det offentliga ökar. Kontakterna sker framförallt på kommunal nivå.
• Föreningar som har tillgång till subventionerade lokaler eller får lokalstöd upplever det som positivt.
• Flera föreningar upplever att det är krångligt och tidskrävande att söka bidrag, både hos kommuner och hos statliga myndigheter.
• Många föreningar uppger att de är beroende av bidrag från offentliga aktörer för sin verksamhet men upplever inte att det påverkar deras självständighet och oberoende.
• Möjligheten att delta i dialog med offentliga företrädare varierar mellan olika organisationer. Många föreningar uppger att de har svårt att delta eftersom möten sker på dagtid och det sällan utgår ersättning för förlorad arbetsinkomst eller resekostnader.
• I april (6-15 april) skickade MUCF ut en mindre enkät till civilsamhällets organisationer för att få en lägesbild av coronakrisens effekter. Totalt svarade 216 organisationer, de flesta ideella föreningar. 59 procent av de svarande hade ställt in mer än hälften av sin verksamhet, framförallt på grund av restriktionerna kring möten och allmänna sammankomster.