MUCF och BO i gemensam analys: Oro över att vräkningar av barn och unga ökar
Antalet unga som vräks och antalet barn som berörs av vräkning ökar. I fjol berördes totalt 467 barn av vräkningar och 143 unga vräktes från sitt boende.
Coronapandemin och dess effekter på samhällsekonomin riskerar att ytterligare förvärra situationen. Det visar en analys som Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tagit fram.
Alla barn har rätt till ett tryggt boende, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som är svensk lag sedan den 1 januari 2020. Barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling, bland annat. Staten ska bistå föräldrarna om det behövs, särskilt när det gäller bostad.
Det ungdomspolitiska målet i Sverige är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.
”Oro över vräkningar och ökad hemlöshet”
2007 presenterade regeringen en nollvision för vräkningar av barn som en del av sin samlade strategi mot hemlöshet. Från 2008 till 2016 minskade antalet vräkningar som berör barn från drygt 700 barn till knappt 400 barn. Men de senaste åren har kurvorna vänt uppåt igen. Ungefär en tredjedel av vräkningarna av barnfamiljer 2019 orsakades av en hyresskuld på under 10 000 kronor.
- Jag känner stor oro över den senaste tidens utveckling, där både antalet barn som vräks och hemlösheten ökar. Barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och som riskerar vräkning befinner sig i extremt utsatta situationer. Inget barn ska vräkas till hemlöshet. Det finns också ett stort mörkertal av barn utan tryggt boende, exempelvis barn som bott på skyddade boenden, i bostäder med korttidskontrakt, rivningskontrakt eller i bostäder med andra tredje eller fjärdehandskontrakt. Socialtjänsten behöver arbeta förebyggande, garantera akut hemlösa familjer, till exempel de som vräks, ett långsiktigt boende som är tryggt samt följa upp dessa familjer, säger Elisabeth Dahlin, barnombudsman.
Även bland unga i åldrarna 18–24 år ökar antalet vräkningar efter att ha minskat under ett antal år. Mellan 2012 och 2017 minskade antalet unga som vräks från 243 personer till 123, för att sedan öka till 143 personer 2019. Däremot har antalet hot om vräkning minskat över tid. År 2012 lämnades 780 ansökningar om avhysning (hot) avseende unga in till Kronofogden, 2019 var det 355 ansökningar.
”Oerhört allvarlig situation för unga”
Det är vanligare att killar i åldersgruppen 18-24 år hotas av vräkning och att de vräks jämfört med tjejer i samma åldersgrupp. 2019 var antalet killar som hotades av vräkning mer än dubbelt så många, 248 ansökningar för killar jämfört med 107 för tjejer. Från 2015 har antalet hot om vräkning minskat bland tjejer men inte bland killar. Det innebär att skillnaderna mellan könen ökat över tid.
Påtvingade avflyttningar av hyresvärden, andrahandsuthyrningar och när man tvingas sälja sin bostad syns inte i statistiken.
- Coronapandemins effekter på samhällsekonomin innebär att ungas situation på både arbets- och bostadsmarknaden troligtvis förvärras. Många unga riskerar att hamna i en situation utan arbete eller studier, vilket på sikt kan leda till att fler unga hotas av vräkning eller vräks från sina bostäder. Utvecklingen är oerhört allvarlig, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF.
Barnombudsmannen och MUCF menar att det kan krävas extra insatser för att förhindra vräkningar av barn och unga i spåren av coronapandemin.
FAKTA. Barnombudsmannen och MUCF samlar varje år in statistik över vräkningar och hot om vräkning som berör barn och unga. Statistiken kommer från Kronofogdemyndigheten. I år är det första gången myndigheterna gör en gemensam analys av situationen.
Läs analysen på barnombudsmannen.se
För frågor kontakta
Presstjänsten Barnombudsmannen
Presstjänsten MUCF, tfn 010-160 10 20, e-post press@mucf.se