Ny rapport: Hot och hat riskerar att tysta röster i civilsamhället
En ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, visar att hot och hat även drabbar civilsamhället och då särskilt föreningar som ägnar sig åt opinionsbildning.
Flera ideella föreningar vittnar om att den eller dess enskilda medlemmar därför avstått från att bedriva viss verksamhet eller utrycka en åsikt.
- Det här är en allvarlig och oroande utveckling. Att utsättas för hot och hat är alltid en kränkande och obehaglig upplevelse för individen men när det leder till verksamhet som inte utförs eller åsikter som inte utrycks riskerar det att urholka demokratin, säger generaldirektör Lena Nyberg.
Rapporten bygger bland annat på den årliga enkät som MUCF gör för att följa upp det civila samhällets villkor. I årets enkät, som besvarades av 1 456 föreningar, ställdes för första gången frågor om hot och hat.
Även om nio av tio föreningar uppger att de inte har utsatts för hot och hat så förekommer det i högre utsträckning bland vissa typer föreningar. Bland föreningar som ägnar sig åt opinionsbildning är det ungefär var femte förening som uppger att de, eller dess medlemmar, blivit utsatta för hot och hat det senaste året.
- Mest utsatta för hot och hat är politiska föreningar och fackföreningar men även andra opinionsbildande föreningar. De flesta föreningar som svarar att de utsatts för hot och hat uppger också att det hänt vid mer än ett tillfälle.
- Föreningar som riktar sig till hbtq-personer, personer med utländsk bakgrund och till kvinnor utsätts i högre utsträckning än föreningar med andra målgrupper. Resultaten är i linje med tidigare kunskap om hot och hat bland ungdomsorganisationer (LSU 2020).
- Ungefär en av fyra av de föreningar som har utsatts svarar att de avstått från att bedriva viss verksamhet eller utrycka en åsikt av rädsla för att utsättas för hot och hat.
När det gäller förekomsten av självcensur är det inga skillnader mellan olika typer av föreningar. Det som verkar vara avgörande är om de har utsatts för hot och hat eller inte. Ju mer utsatt en förening är desto mer riskerar deras röster att tystna.
- Troligtvis har pandemin påverkat resultaten men det är svårt att säga i vilken riktning. Förekomsten av hot och hat kan ha varit lägre än normalt då föreningar till exempel inte kunnat ha fysiska demonstrationer eller möten. Samtidigt kan den ökande digitaliseringen ha lett till mer hot och hat via nätet, säger Lena Nyberg.
Tidigare studier visar att högre närvaro på sociala medier ökar risken att utsättas bland politiker (Brå 2019) och att sociala medier är den kanal som flest använder för att framföra hot och hat mot ungdomsorganisationer (LSU 2020). Bland förtroendevalda som utsatts för trakasserier, hot eller våld har var tredje avstått från att engagera eller uttala sig i en specifik fråga (Brå 2019).
MUCF har under de senaste åren delat ut bidrag till flera olika projekt som syftar till att motverka hot och hat. Myndigheten har nyligen även fått i uppdrag av regeringen att göra en större kartläggning av omfattning och konsekvenser av trakasserier, hot och våld som riktas mot det civila samhället. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Kulturdepartementet) senast den 31 mars 2022.
- Det civila samhället i Sverige organiserar många människor och företräder en mångfald av olika åsikter. Ideella föreningar har en viktig roll både som opinionsbildare och röstbärare. Förekomsten av upprepat hot och hat mot föreningar, och dess medlemmar, riskerar att leda till att färre personer engagerar sig ideellt. Det vore en förlust, inte bara för den enskilde, utan även för samhället i stort, säger Lena Nyberg.
Datainsamlingen för enkäten pågick 2 januari – 23 mars 2021 och föreningarna fick svara på om de upplevt hot och hat de sista 12 månaderna.
Läs rapporten ”Hot och hat bland ideella föreningar” på mucf.se
Läs mer om regeringsuppdraget på regeringen.se
Läs mer om statsbidraget för att minska hot och hat i det offentliga samtalet på mucf.se