Kunskapskonferensen 2021

Seema Arora-Jonsson, professor i landsbygdsutveckling

Det civila samhället på landsbygden: service och röst i hållbar utveckling
Hållbar utveckling kräver att vi tar hänsyn till tre aspekter i alla beslut i det utvecklingsarbete vi bedriver: den sociala, ekonomiska och klimat- & miljöaspekten. Grundbulten i hållbar utveckling är ett demokratiskt synsätt och en utveckling där alla medverkar. På landsbygden i Sverige utgör föreningsarbete kärnan i svensk landsbygdspolitik, och i den nya styrningsstrategin ses det civila samhället som en viktig partner i genomförandet av utveckling underifrån. Under konferensen diskuterade Seema konsekvenserna av det nya ansvaret som faller på det civila samhället inom det system av flernivåstyrning (multilevel governance) som kännetecknar både svensk och EUs politik.

Ta gärna del av Seemas presentation under konferensen

Artiklar i ämnet, av Seema Arora-Jonsson: 
1. Lives in limbo: Migrant integration and rural governance in Sweden
2. Bringing diversity to nature: Politicizing gender, race and class in environmental organizations?

Susanne Wallman Lundåsen är docent i statsvetenskap

Deltagande i civilsamhället: jämförelser mellan stad och land i Sverige
Sveriges befolkning har i internationell jämförelse ett högt deltagande i civilsamhällets organisationer. En framväxande internationell forskning pekar dock på betydelsefulla skillnader i attityder och värderingar mellan boende i städer och på landsbygd, där de kosmopolitiska stadsborna har ofta ställts i kontrast mot vad som ofta framställs som konservativa och mindre toleranta landsbygdsbor. Finns det generella skillnader mellan engagemang i civilsamhället mellan urbana och mer rurala områden och har sådana skillnader betydelse för värderingar som tillit? Analyser av surveydata visar att graden av deltagande i civilsamhället varierar mellan dem som bor i städer och dem som bor på landsbygd. Vad resultaten också visar är att kategorierna stad och land inte är homogena grupper utan att det finns variation inom kategorierna och analyserna visar också på en omfattande variation inom storstadsområdena.

Ta gärna del av Susannes presentation under konferensen

Pier Luigi Sacco, professor i kulturell ekonomi

Kultur, delaktighet och sammanhållning
Under föreläsningen tog vi del av de senaste studierna i forskningen om kulturellt deltagande för att främja social sammanhållning. Vi fick också lära oss mer om hur man arbetar med nya strategier för att möta stora samhällsutmaningar inom området. Pier Luigi Sacco gick också genom vilka bevis och metoder som finns för dessa studier och dessutom presenterade han de resultat som visar på ett paradigmskifte för kulturell handling med fokus på social påverkan. Detta paradigm speglar sig i EU:s nya kulturpolitiska vision som också ingår i agendan för kultur.

Karin Lekberg, kultur-och klusterstrateg

Kultur, samverkan och kulturkraft i det offentliga rummet ​​​​​​​
Under föredraget berättade Karin, bl a  med utgångspunkt från sitt arbete i Subtopia och arbetet på Landskapslaget som kulturstrateg, hur konsten och kulturen kan bidra till att kapacitetshöja både människor och platser och hur samverkan är en av de viktigaste nycklarna för att åstadkomma konkreta resultat. Karin tog upp exempel, metoder och verktyg för att stärka kulturen som drivkraft i samhällsutvecklingen.

Ta gärna del av Karins presentation under konferensen

Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare

Konsten att värna lokal demokrati och social hållbarhet
Hans Abrahamsson föreläsning belyste civilsamhällets roll utifrån ett freds- och utvecklingsperspektiv. Dessutom berättade Hans om hur man ska gå tillväga för att värna den sociala hållbarheten och människors strävan efter samhällstillhörighet. Här menar Hans att den myndighetsgemensamma institutionella förmågan behöver stärkas genom att hitta nya former för att stödja och samverka med det civila samhällets kollektiva förmåga och den förändringskraft som också de nya sociala rörelserna besitter.

Ta gärna del av Hans presentation under konferensen