Unga hbtq-personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige

I juli 2020 fick vi i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanställa kunskap om omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. I uppdraget ingick även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelser som har uppfattats som omvändelseterapi.

Det saknas idag en tydlig definition av ordet omvändelseterapi och flera aktörer tolkar begreppet mer snävt än vad som beskrivs i regeringsuppdraget. MUCF har därför valt att istället använda begreppet omvändelseförsök med definitionen ”försök att få någon att förändra, permanent dölja eller avstå från att leva i enlighet med sin sexuella läggning eller könsidentitet eller uttrycka kön på det sätt personen själv vill”. Definitionen innefattar både handlingar som är olagliga, såsom hot och våld, och handlingar som inte är olagliga.

Rapporten ”Unga hbtq-personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige” visar att det förekommer att unga hbtq-personer i Sverige utsätts för tvång och påtryckningar som syftar till att förändra deras sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Rapporten bygger bland annat på resultat från MUCF:s nationella ungdomsenkät och intervjuer med unga.

Myndigheten har även intervjuat stödverksamheter som möter utsatta ungdomar och samrått med andra myndigheter, exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck hos Länsstyrelsen i Östergötland, Socialstyrelsen och Barnafrid vid Linköpings universitet.

I rapporten föreslår MUCF bland annat att regeringen tillsätter en utredning om ett förbud mot omvändelseförsök av barn och vuxna. Utredningen bör även utreda behovet av en särskild lag och vilka befintliga lagar som förbjuder eller begränsar (vissa former av) omvändelseförsök. En utredning bör även få i uppdrag att utarbeta en lämplig definition av omvändelseförsök i en eventuell lagstiftning och utreda hur lagstiftning kan utformas för att vara förenlig med mänskliga rättigheter, inklusive religionsfriheten.